Kina och nettolönesystem hör inte ihop

26.11.2016 kl. 07:10
Det var ett mycket glädjande besked att Viking Line ingår ett intentionsavtal om att bygga ett nytt fartyg. Det andas framtidstro för rederiet, Åland och Finland. Det är viktigt att Viking Line fortsätter utvecklas och upprätthåller sin konkurrenskraft på Östersjön. Det är i Ålands och Finlands intresse, då bolaget är en stor arbetsgivare på Åland och nationellt.

En stor del av styckegodsexporten (och importen) från (och till) Finland går dagligen på fartygens bildäck. Viking Line är således en vital del av Finlands utrikeshandelslogistik samt, i eventuell kristid, försörjningsberedskap.

 

Alla var dock inte lika glada för beskedet. Det tog inte många timmar innan Kauppalehti skrev en frän kommentar. Man konstaterade att tacken för att Viking Line kvitterar ut statsstöd är att man beställer fartyg från Kina.

 

Två riksdagsledamöter hakade på. Eero Suutari (Saml) och Olavi Ala-Nissilä (C) konstaterade att Viking Line fått hundratals miljoner i statsstöd. Ala-Nissilä gick så långt att han sa att man borde se om man kunde återkräva statsstöd om man inte ändrade beslutet om att bygga i Kina! Det är populism. Man spelar på nationalistiska strängar och blandar ihop saker. Reaktionerna var dock helt väntade eftersom det finns en stark nationell stolthet kring varven, och misstänksamhet mot Kina.

 

De senaste halvåret har varvet i Åbo fått mycket uppmärksamhet. Nya ägaren Meyer investerar betydande i varvet och orderboken sträcker sig till 2024. I ett land som de senaste åren befunnit sig i recession har varvet och det marina klustret varit en sällsynt ljuspunkt. Därför reagerar många emotionellt om man upplever att ett finländskt rederi inte stöder varven. Dessutom finns en misstänksamhet mot Kina, som har ett rykte och historia över att skickligt kopiera och stjäla teknologi som sedan används för att konkurrera mot dem som uppfunnit teknologin.

 

Även om rädslan inte är obefogad ska man vara försiktig med att piska upp protektionistiska stämningar eftersom internationell handel historiskt gynnat Finland stort. Finland behöver fortsättningsvis omvärlden mer än vad omvärlden behöver oss.

 

Så klart är jag lite ledsen över att intentionsavtalet inte gick till ett finländskt varv. För som riksdagsledamot hoppas jag alltid att det ska gå så bra som möjligt för samtliga finländska företag. Men, även om fartyget byggs i Kina kommer en betydande del av orderns värde antagligen ändå att gå till finländska företag.

 

Den viktigaste saken är ändå att fartyget får finländsk flagg och ger åländska och finländska arbetsplatser. Jag hoppas och vill att fartyget får finländsk flagg. Men för att det ska ske måste vi upprätthålla en konkurrenskraftig sjöfartspolitik i Finland. Det har vi idag med ett konkurrenskraftigt nettolönesystem. Men, det är det stödet som en del media och mina två kollegor nu kallar för statsstöd, fast det i praktiken är ett lönestöd.

 

Vad skulle hända om man tog bort systemet, något som hotell- och restaurangbranschen lobbar för. Jo, tusentals finländska arbetsplatser skulle förloras i takt med att fartyg skulle flaggas ut. Vi skulle tappa indirekta skatteintäkter och fartyg ur vår försörjningsberedskapspool. Skulle restaurangerna i land få mindre konkurrens, vilket är branschens logik för att lobba emot nettolönesystemet? Nej, fartygen skulle ju fortsätta segla, men under estnisk och svensk flagg i stället. Det skulle vara en loose-loose för Finland.

 

Det är lätt att bli emotionell, men nettolönesystemet och varvsbeställningar hör inte ihop. Det här vet Finlands regering, och riksdagen. Förhoppningsvis skulle vissa mediakommentatorer också börja grunda sin argumentation på fakta, i stället för på känsla andra branschers desinformation
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15