Kina och nettolönesystem hör inte ihop

26.11.2016 kl. 07:10
Det var ett mycket glädjande besked att Viking Line ingår ett intentionsavtal om att bygga ett nytt fartyg. Det andas framtidstro för rederiet, Åland och Finland. Det är viktigt att Viking Line fortsätter utvecklas och upprätthåller sin konkurrenskraft på Östersjön. Det är i Ålands och Finlands intresse, då bolaget är en stor arbetsgivare på Åland och nationellt.

En stor del av styckegodsexporten (och importen) från (och till) Finland går dagligen på fartygens bildäck. Viking Line är således en vital del av Finlands utrikeshandelslogistik samt, i eventuell kristid, försörjningsberedskap.

 

Alla var dock inte lika glada för beskedet. Det tog inte många timmar innan Kauppalehti skrev en frän kommentar. Man konstaterade att tacken för att Viking Line kvitterar ut statsstöd är att man beställer fartyg från Kina.

 

Två riksdagsledamöter hakade på. Eero Suutari (Saml) och Olavi Ala-Nissilä (C) konstaterade att Viking Line fått hundratals miljoner i statsstöd. Ala-Nissilä gick så långt att han sa att man borde se om man kunde återkräva statsstöd om man inte ändrade beslutet om att bygga i Kina! Det är populism. Man spelar på nationalistiska strängar och blandar ihop saker. Reaktionerna var dock helt väntade eftersom det finns en stark nationell stolthet kring varven, och misstänksamhet mot Kina.

 

De senaste halvåret har varvet i Åbo fått mycket uppmärksamhet. Nya ägaren Meyer investerar betydande i varvet och orderboken sträcker sig till 2024. I ett land som de senaste åren befunnit sig i recession har varvet och det marina klustret varit en sällsynt ljuspunkt. Därför reagerar många emotionellt om man upplever att ett finländskt rederi inte stöder varven. Dessutom finns en misstänksamhet mot Kina, som har ett rykte och historia över att skickligt kopiera och stjäla teknologi som sedan används för att konkurrera mot dem som uppfunnit teknologin.

 

Även om rädslan inte är obefogad ska man vara försiktig med att piska upp protektionistiska stämningar eftersom internationell handel historiskt gynnat Finland stort. Finland behöver fortsättningsvis omvärlden mer än vad omvärlden behöver oss.

 

Så klart är jag lite ledsen över att intentionsavtalet inte gick till ett finländskt varv. För som riksdagsledamot hoppas jag alltid att det ska gå så bra som möjligt för samtliga finländska företag. Men, även om fartyget byggs i Kina kommer en betydande del av orderns värde antagligen ändå att gå till finländska företag.

 

Den viktigaste saken är ändå att fartyget får finländsk flagg och ger åländska och finländska arbetsplatser. Jag hoppas och vill att fartyget får finländsk flagg. Men för att det ska ske måste vi upprätthålla en konkurrenskraftig sjöfartspolitik i Finland. Det har vi idag med ett konkurrenskraftigt nettolönesystem. Men, det är det stödet som en del media och mina två kollegor nu kallar för statsstöd, fast det i praktiken är ett lönestöd.

 

Vad skulle hända om man tog bort systemet, något som hotell- och restaurangbranschen lobbar för. Jo, tusentals finländska arbetsplatser skulle förloras i takt med att fartyg skulle flaggas ut. Vi skulle tappa indirekta skatteintäkter och fartyg ur vår försörjningsberedskapspool. Skulle restaurangerna i land få mindre konkurrens, vilket är branschens logik för att lobba emot nettolönesystemet? Nej, fartygen skulle ju fortsätta segla, men under estnisk och svensk flagg i stället. Det skulle vara en loose-loose för Finland.

 

Det är lätt att bli emotionell, men nettolönesystemet och varvsbeställningar hör inte ihop. Det här vet Finlands regering, och riksdagen. Förhoppningsvis skulle vissa mediakommentatorer också börja grunda sin argumentation på fakta, i stället för på känsla andra branschers desinformation
Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30