Hållbar utveckling kräver konsekvens

24.11.2016 kl. 17:00
Arbetet för hållbar utveckling kräver att alla delar på ansvaret, men i stället väljer regeringen att i nästa års budget hålla biståendet på låga 0,4 % av BNP trots den internationella målsättningen på 0,7 % av BNP. Detta är inte rätt väg, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

I en aktualitetsdebatt på torsdag diskuterar riksdagen hållbar utveckling och Agenda 2030.

 

- Om vi ställer upp ett mål - och det har vi gjort - måste vi också fatta de delbeslut som krävs för att vi skall nå målet. Allt annat är självbedrägeri. Det handlar om insatser här hemma, men också om insatser utanför våra gränser. Det är lika mycket frågan om framtiden för våra barn och barnbarn som för dem på andra sidan jorden. Vi har inte råd att vända oss inåt och strunta i den omgivande världen, säger Adlercreutz.

 

Klimatförändringen spelar en stor roll i att forma ramverket för hur ett hållbart samhälle ser ut i framtiden. Bland annat klimatflyktingarnas antal kommer att stiga i höjderna då allt fler områden blir obeboeliga.

 

- Vi kan inte ta två steg framåt och ett steg bakåt då det gäller satsningar på hållbar utveckling. Det är varken långsiktigt eller klokt att regeringen, till exempel, har valt att stöda den elintensiva industrin med 43 miljoner euro för att kompensera för utsläppshandelns utgifter i stället för att rikta pengarna till att bekämpa klimatförändringen. Samtidigt minskar man på biståndet, där också klimatfinansieringen ingår. Den här ekvationen håller inte.  Minimikravet måste vara att de subventioner regeringen riktar till industrin knyts till investeringar som främjar klimatmålen.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55