Avgifterna är ett hårt slag mot skärgården

23.11.2016 kl. 11:08
Kommunikationsministeriet planerar från och med april 2017 att införa ett försök med passageraravgifter på förbindelsebåtarna i Skärgårdshavet och Finska viken. Enligt ministeriets egen utsago är målet att säkra förbindelserna i skärgården genom tjänster som fungerar på marknadens villkor. Ett utkast till förordning om saken är just nu på remissrunda.

Att återinföra avgifterna betyder en ny och tung kostnad för speciellt de skärgårdsföretagare, som är beroende av tunga transporter. Sju år av avgiftsfrihet har gynnat skärgårdsnäringarna och turismen. I det nya förslaget skulle också de fast bosatta framöver tvingas betala avgift, vilket inte ens skedde före 2010 då avgifterna avskaffades. Skärgården borde utvecklas, inte avvecklas, och avgifterna är därför en eländig signal från regeringen.

Ett stort frågetecken är också hur ministeriet har tänkt skapa marknadsmässig lönsamhet på en marknad som enbart existerar en del av året. På sommaren kan det finnas en marknad för både privat och offentligt upphandlad trafik då mycket turister och sommargäster med olika behov rör sig ute i skärgården. Under hösten och vintern finns däremot inga större marknadsmässiga förutsättningar för både offentliga och privata förbindelsebåtar.

Förbindelsebåtstrafiken kan ses som en trafikpolitisk basinfrastruktur som kunde kallas för landsväg över vatten. Det kan låta som en enkel lösning att privatisera och avgiftsbelägga tjänster för att spara skattemedel, men vi betalar våra skatter för att staten ska ha råd med att erbjuda sådan här basservice.

Skärgårdsdelegationen kommer på sitt följande möte 14.12 att behandla sitt utlåtande till avgiftsförslaget, som nu befinner sig på remiss. Remissrundan tar slut 16.12 och utlåtandet förutspås bli kritiskt. Förhoppningen är också att så många instanser som möjligt avvisar förslaget. Målet är att ministeriet begriper att ta tillbaka förordningsutkastet och glömma idén med återinförda avgifter.
 

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot, ordförande för Nylands Fiskarförbund

 

Stefan Wallin

Riksdagsledamot, medlem i Skärgårdsdelegationen

Mikaela Nylander och Stefan Wallin

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15