Allt är inte mörkt i november

21.11.2016 kl. 14:58



För ett år sedan hade jag riksdagens kommunikationsutskott på besök på Åland. Förra veckan var kommunikationsutskottet inbjudna av ledamöterna i Birkaland, Satakunta och egentliga Finland att under en dag besöka deras landskap. Den här typens studieresor är viktiga för att få perspektiv och förståelse hur olika delar av landet ser ut i verkligheten. Från tidig morgon till sen kväll var vi i onsdags på resa.

Vi började i Tammerfors, utskottsmedlemmen Mikko Alatalos hemort. Där invigdes förra veckan en 2,3 km lång tunnel längs Näsijärvis strand för att få bort genomfartstrafik från centrum. Ett stort projekt för en stad som är på gång. Nyligen invigdes ett stort nytt tornhotell, ett enormt nytt köpcentrum byggs i centrum, nya bostadshus växer fram och på Tammerfors bangård planeras en ny hockeyarena att byggas ovanpå. För ett par veckor sedan beslöt Tammerfors stad också att förverkliga planerna om att bygga en spårvagnslinje. År 2021 ska spårvägen vara i trafik.

 

Från Tammerfors åkte vi till vice-talman Arto Satonens hemstad Sastamala. Där besökte vi företaget Fortaco som förra året behövde rekrytera 40 nya anställda för tillverkning av start-up företaget Linkkers elbussar. Där monteras för tillfället elbussar till Helsingfors, Köpenhamn och Åbo kollektivtrafik. Hittills är det inte frågan om någon massproduktion, men bussarna fungerade utmärkt kunde vi konstatera efter en provtur.

 

Vidare till Raumo, som ligger i utskottets ordförande Ari Jalonens landskap Satakunta. Där meddelade Rolls-Royce i juni att de kommer investera 57 miljoner euro för att bygga ut sin fabrik som utvecklar och tillverkar framdrivningssystem för fartyg. Företaget sysselsätter sedan tidigare hundratals anställda på orten. Ett stenkast från fabriken ligger varvet som efter sydkoreanska STX fått nya inhemska ägare. I somras fick företaget en stor order av danska Mols-Linien för att bygga en 158 meter lång färja. Ordern ger 1000 arbetsår och betyder att varvet åter kan satsa framåt. Varvet har långa traditioner och där byggdes bl.a. Birka Stockholm.

 

Resan fortsatte från Satakunta till Egentliga Finland, utskottsmedlemmen Katja Taimelas landskap. Första stoppet där var i Nystad och Valmet Automotives bilfabrik med 1500 anställda. I samband med vårt besök meddelade Valmet Automotive att de kommer göra sin största nyanställning någonsin. 1000 personer kommer nyanställas. Man tillverkar inga bilar under eget märke, utan är en kontraktstillverkare. Förr i tiden gjorde man bilar åt Saab. Nu gör man bilar åt Mercedes. Den höga graden av robotisering och automatisering samt fabrikens rykte om dess höga kvalitetsnivå gör den konkurrenskraftig och att Mercedes nu, vid sidan av sin A-klass, också kommer börja tillverka sin GLC-klass där. Om man lyckas med nyanställningarna är det inte osannolikt att ännu fler nyanställningar kommer komma. Det här är en ytterst fin sak för den finska exporten.

 

Dagens sista besök var i Åbo där vi vid sidan av att prova elbussarna också träffade Åbo stads ledning. Där överväger man också att (åter)bygga spårvägen. Varvet i Åbo går på högvarv och orderböckerna är fyllda många år framöver, vilket ger framtidstro i staden. Att Viking Line, med bygget av Viking Grace, i praktiken räddade Åbovarvet visar sig nu i efterhand att var av oerhört stor vikt.

 

Man får lätt en bild över att allt är dystert i den finländska ekonomin. Det är det inte. Onsdagens landskapsresa gav hopp och framtidstro genom alla konkreta planer som presenterades. Förhoppningsvis kan vi snart börja skönja en återhämtning i ekonomin, även om den är ojämn och inte sker i alla sektorer eller över hela landet. Reformerna för att göra Finland mer konkurrenskraftigt och arbetsmarknaden mer dynamisk måste därför fortsätta. Då kan återhämtningen omvandlas till tillväxt, något hela Finland och Åland skulle gynnas av.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00