Debatt om oppositionsgruppernas alternativbudgetar 9.11.2016

09.11.2016 kl. 14:30
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson

Värderade talman,

Vi är många som känner en stor besvikelse och oro idag, med anledning av valresultatet i USA. Demokratin har dock talat och vi får önska att en försonlig, ansvarsfull politik trots allt kommer att bli ledstjärnan i den nya administrationen. Idag skall vi ändå koncentrera oss på det vi själv kan påverka här och nu. Vårt eget lands budget.

 

Politik handlar om värderingar och att välja vad man tror på. Regeringen har visat vilka värderingar den står för. Utbildning och de fattigaste i världen blir föremål för kraftiga nedskärningar. Familjeledigheterna vill man av ideologiska skäl inte se över.

Men politiken ger alltid möjligheter att välja annorlunda. I vårt bättre alternativ visar vi att det går att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik utan kortsiktiga nedskärningar i utbildning, studiestöd och utvecklingssamarbete. Och detta utan att ta mer lån än regeringen gör. Också större reformer är fullt möjliga. Svenska riksdagsgruppen är med denna alternativa budget först med att räkna in en familjepolitisk helhetsreform inom konkreta budgetramar. Till det behövs det politisk vilja.

Välstånd måste skapas innan det kan fördelas. Regeringens mål om 110 000 nya arbetstillfällen är gott och väl. Men tyvärr står regeringens handlingar än en gång i strid med retoriken.

Trots alla fraser har regeringen inte förmått lägga fram nya metoder för att skapa arbetstillfällen. Så här kan det inte fortsätta.

Vårt bättre alternativ innehåller därför ett sysselsättningspaket med tio punkter. Dessa åtgärdsförslag har vi ställt till regeringens förfogande. Vi politiker har ett gemensamt ansvar för de arbetslösa. Därför har vi föreslagit att regeringen och oppositionen ska inrätta en gemensam sysselsättningsgrupp. Statsminister Sipilä, hur förhåller ni er till detta?

 

Värderade talman,

Vi har uppenbart färre kvinnor i arbetslivet jämfört med de övriga nordiska länderna. Kvinnornas euro fortfarande är bara ungefär 82 cent och kvinnornas pensioner är i genomsnitt 78 procent av männens.  Dagens föräldraledighet och hemvårdsstödet lockar inte kvinnor att återvända till arbetslivet.

 

Därför föreslår vi en genomgripande reform av familjepolitiken  i tre delar. Vi vill förnya familjeledigheterna enligt modellen 6+6+6, vi vill förkorta den maximala tiden för hemvårdsstödet till tretton månader och vi vill ge varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Vi vill ha mera flexibilitet för familjerna. Och i vår helhetsreform har papporna en viktig roll.

 

Det handlar om att vi vill se fler kvinnor i arbetslivet, att vi vill minska skillnaderna i löner och pensioner mellan kvinnor och män och att vi vill ge papporna bättre möjligheter att utnyttja ledighet av familjeskäl. Hur vill ni i regeringen göra i den här frågan, eller kan det vara så att ni inte anser att den är viktig? Tyvärr ser det inte bättre ut, eftersom ni vill skjuta upp reformen av familjeledigheterna till nästa valperiod.

 

Det handlar också om barnen. Småbarnspedagogiken är ytterst viktig för barnens inlärning, sociala färdigheter och utveckling. Därför är det alarmerande att endast 75 procent av 3- och 4-åringarna just nu deltar i småbarnspedagogik. Det är betydligt färre än i de övriga nordiska länderna, där procenten är klart över 90.

Regeringen har avslöjat sina värderingar genom att skrota den subjektiva rätten till dagvård. Det kan vi inte acceptera, och därför föreslår vi fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik per dag till barn över tre år.  Nu räcker det inte med att kavla upp ärmarna; regeringen bör avklä sig sin ideologiska tvångströja helt och fullt.

 

Värderade talman,

Beskattningen bör motivera till att arbeta. Därför gör regeringen rätt i att lindra beskattningen av arbete. Men regeringens skattelättnader är i stor utsträckning kompensation för de kostnader som konkurrenskraftsavtalet orsakar. Därför föreslår vi en skattereform där mervärdesskatten höjs en aning och inkomsterna av det används till att sänka beskattningen av arbete, med betoning på små- och medelinkomsttagare. Vi vill också lindra beskattningen för pensionärer och dem som lever på dagpenning. På så sätt får den vanliga löntagaren faktiskt mer i nettoinkomster. Med vår skattereform får en närvårdare i den kommunala hemvården cirka 430 euro mer.

Vår skatteväxling stärker köpkraften för alla och ger bättre tillväxt.

 

Kultur, utbildning och forskning är nyckelfaktorer för Finlands fortsatta framgång. Därför är det oansvarigt att regeringen skär så hårdhänt i utbildningen. I vårt bättre alternativ drabbas högskolorna inte av några nedskärningar. Utöver det svikna utbildningslöftet lovade regeringspartierna före valet att inte skära i studiestödet. Men så blev det inte.

De studerande förlorar mer av sin försörjning än någon annan grupp. Vi skulle inte skära i studiepenningen. Däremot skulle vi höja inkomstgränserna för studiestödet med 50 procent. Studerande ska inte bestraffas för att de arbetar.

 

Vi vill också trygga tillräckliga resurser för rättsvården. Den gråa ekonomin orsakar staten stora förluster i skatteintäkter. En välfungerande polis är också en av de grundläggande förutsättningarna för ett tryggt och säkert samhälle. Är det inte så, minister Soini? Också här var vi tvungna att korrigera regeringens proposition och öka anslagen för polisen.

 

Finlands anslag för utvecklingssamarbete är för närvarande skamligt små. Regeringen har helt kallt vänt världens mest utsatta människor ryggen. Vi anser att Finland ska ta sitt internationella ansvar och vi återställer därför utvecklingsbiståndet till 2015 års nivå.

I vår alternativa budget har vi räknat ut att kostnaden att höja flyktingkvoten till 2500 är 9,6 miljoner euro. Varför gör vi det inte, i ett läge där situationen i Syrien är så svår som den är?

 

I vårt bättre alternativ vill vi slopa energistödet och kompensationssystemet för utsläppshandeln, eftersom experter har bedömt dem som ineffektiva. Vi vill också använda hälften av anslagen för regeringens spetsprojekt på ett vettigare sätt och vi vill se över kommunernas uppgifter. Vidare anser vi att sänkningen av bilskatten bör återtas och pengarna användas exempelvis för utbildning. Vi vill också lägga ner Landsbygdsverket MAVI.

 

Men, vi vill också satsa på pensionärerna genom att höja garantipensionen, samt stöda ensamförsörjarna. Vi har även reserverat pengar för att bygga ut skyddshemmen.

Det handlar om val och alternativ. Ett bättre alternativ.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00