Ekonomisk analys som stöd för beslut

29.10.2016 kl. 14:11
Under de följande 20 åren kommer världen att förändras mera än vad den har gjort under de senaste 200 åren.

Jag upplever att vi inte till alla delar inser vilka enorma möjligheter denna oerhört snabba förändrings- och utvecklingstakt för med sig för ett litet, smart och kunnigt land som Finland. Finland har en unik chans att vara den drivkraft, som ger olika sektorer nya lösningar och nya koncept för framtidens värld, där begreppet arbete och logiken för ekonomiskt värdeskapande kommer att se helt annorlunda ut än vad vi är vana vid idag.

Ett litet land som Finland, vars befolkningsmängd motsvarar ungefär en femtedel av Mexiko Citys invånarantal, har dock inte råd med att blint förlita sig på allmänna nationalekonomiska teorier, utan vi måste aktivt säkra verksamhetsförutsättningarna för de branscher och områden, vars export verkligen drar och där industriellt förädlingsvärde skapas.

Dessa områden får åtminstone inte medvetet försvagas – ”pick the loosers” – som man tyvärr nu gör alldeles för ofta. Det skulle vara minst sagt logiskt att staten och regeringen vid planerandet av olika reformer - i praktiken ofta det samma som inbesparingar - åtminstone för en stund skulle stanna upp och analysera och spegla de ifrågavarande åtgärderna i förhållande till det med tanke på finansieringen av välfärdstjänsterna allra viktigaste, det vill säga exportindustrins verksamhetsförutsättningar. Allt för ofta nöjer man sig i Finland med att kompromissa genom att tricksa med procentenheters tiondelar eller gammaldags sektorvis politisk kohandel - istället för att genuint analysera beslutens verkliga dynamiska effekter. Vi är i stort behov av en förändring när det gäller beslutsfattande i både stora och små ärenden.

Förra veckan diskuterade vi bland annat i riksdagen kring ett bra lagförslag gällande ändringen av regleringen om sabblåns räntetak och än en gång kom det fram att det finns närmare 400 000 personer i Finland med betalningsanmärkningar. En betalningsanmärkning försvårar en människas vardagsliv anmärkningsvärt. Jag jobbade själv under min studietid på en banks juridiska avdelning och det var väldigt sorgligt att se hur det från ett ofta ganska litet misstag utvecklades en för samhället dyr och för individen katastrofal ond cirkel. Jag anser att anmärkningarna för skulder borde raderas direkt när skulden är betald. Även detta skulle ha mycket positiva ekonomiska dynamiska effekter.

På tal om export och växande marknader, får vi vara väldigt stolta över Atrias produktionsanläggning i Nurmo, som har fått tillstånd av kinesiska myndigheter att exportera griskött in i landet. Detta talades det mycket om under vår visit i Kina med ekonomiutskottet och jag är medveten om att flera finländare har jobbat hårt och länge för att uppnå detta. Positivt är också ryktena om bättre skinnpriser inför den stundande försäljningssäsongen. Vi får hoppas ryktena infrias så att farmarna igen kan andas ut och ringarna på vattnet igen kan sprida sig i vårt kära Österbotten.

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00