Att spå framtiden

28.10.2016 kl. 09:16
I början av september blev jag vald till ordförande för riksdagens framtidsutskott. Min erfarenhet av uppdraget är alltså ganska kort. Men redan nu kan jag konstatera att arbetet är mycket intressant och motiverande.

Framtidsutskottet behandlar frågor som påverkar samhällsutvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Under de knappa två månader som jag lett utskottet har vi hunnit ta del av många intressanta experthöranden angående den framtida utvecklingen. Utskottet har en stor frihet att välja vilka frågor man vill fördjupa sig i, och engagera forskare och andra sakkunniga kring. Det är både fascinerande och på sätt och vis befriande, att hinna fundera också på annat än lagförslag och budgetfrågor. I höst har mycket av vårt arbete ändå kretsat kring mera traditionella ärenden som redogörelserna för inre och yttre säkerheten samt nästa års statsbudget. Men också i de ärendena har vi haft framtidens utmaningar i fokus.

Enligt flera sakkunniga som vi hört i utskottet är det något av en paradox att den ekonomiska tillväxten är så svag som den är för tillfället i vårt land. Vi har ett fungerande och tryggt välfärdssamhälle, och en bra skola på alla nivåer. Förutsättningarna borde finnas, men ändå går ekonomin dåligt. För att vända trenden måste vi satsa på innovations- och näringspolitik, och vi bör skapa bättre förutsättningar för företagande. Vi behöver ge utrymme för nya lösningar och idéer så att nya företag grundas, och så att företag kan blomstra och växa.  Vi kan förbättra företagens verksamhetsmiljö t.ex. genom att utveckla smidigare tillståndsprocesser, förenkla byråkratin och genom att fördomsfritt ta i bruk nya tekniska lösningar. 

Internationella placerare bedömer att finländska företag nöjer sig med mindre än sina konkurrenter, och att de därför inte är lika modiga att ta risker. För att locka utländska investerare till Finland krävs det att ambitionsnivån höjs. Dessutom behöver vi bli bättre på att sälja våra produkter. Här kan vi ta exempel av Sverige och svenska företag som ofta är duktiga på den saken.

Modigare innovations- och näringspolitik behövs fram för allt för att skapa arbetsplatser inom de näringsverksamheter som lever i ett globalt och teknologiskt brytningsskede. Uppmärksamhet bör därför fästas vid strukturella problem. Vi behöver åtgärder som förbättrar arbetsmarknaden och gör den mera flexibel, samtidigt som den sporrar till utveckling och förnyelse.

Förutom innovationer och företagsamhet behöver vi en hög kunskapsnivå. Alla experter vi hört anser att Finland ska satsa på utbildning och forskning. Intressant nog har flera konstaterat att satsningar på småbarnspedagogik och grundskola ger mest valuta för pengarna. Yrkeshögskolornas kapacitet när det gäller forskning och utveckling borde utnyttjas bättre . Sammanfattningsvis är det av största vikt att utbildningen, från småbarnspedagogik ända upp till universitetsnivå, håller hög kvalitet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Interpellation om Finlands beredskap för hybridpåverkan som bygger på styrning av migrationsströmmar

Gruppanförande hållet av ledamot Mats Löfström
24.11.2021 kl. 14:45

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om Finlands fortsatta deltagande i säkerhetssektorns utbildningssamarbete i Irak

Gruppanförande 23.11.2021 hållet av ledamot Mikko Ollikainen
23.11.2021 kl. 14:49

Responsdebatt om Agenda 2030 – mot ett klimatneutralt välfärdssamhälle

Gruppanförande 17.11.2021, hållet av ledamot Eva Biaudet.
17.11.2021 kl. 14:53

Responsdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken

Gruppanförande 27.10.2021, ledamot Eva Biaudet framförde talet.
27.10.2021 kl. 14:50

Interpellation om invandringspolitiken och ekonomin 

Gruppanförande 20.10.2021, Anders Norrback
20.10.2021 kl. 15:04

Remissdebatt om budgetpropositionen för 2022

Gruppanförande 28.9.2021. Talet hållet av ledamot Anders Adlercreutz.
28.09.2021 kl. 13:00

Redogörelsen om den inre säkerheten

Gruppanförande 21.9.2021, ledamot Mats Löfström.
21.09.2021 kl. 14:59