Att spå framtiden

28.10.2016 kl. 09:16
I början av september blev jag vald till ordförande för riksdagens framtidsutskott. Min erfarenhet av uppdraget är alltså ganska kort. Men redan nu kan jag konstatera att arbetet är mycket intressant och motiverande.

Framtidsutskottet behandlar frågor som påverkar samhällsutvecklingen, framtidsforskningen och effekterna av den tekniska utvecklingen. Under de knappa två månader som jag lett utskottet har vi hunnit ta del av många intressanta experthöranden angående den framtida utvecklingen. Utskottet har en stor frihet att välja vilka frågor man vill fördjupa sig i, och engagera forskare och andra sakkunniga kring. Det är både fascinerande och på sätt och vis befriande, att hinna fundera också på annat än lagförslag och budgetfrågor. I höst har mycket av vårt arbete ändå kretsat kring mera traditionella ärenden som redogörelserna för inre och yttre säkerheten samt nästa års statsbudget. Men också i de ärendena har vi haft framtidens utmaningar i fokus.

Enligt flera sakkunniga som vi hört i utskottet är det något av en paradox att den ekonomiska tillväxten är så svag som den är för tillfället i vårt land. Vi har ett fungerande och tryggt välfärdssamhälle, och en bra skola på alla nivåer. Förutsättningarna borde finnas, men ändå går ekonomin dåligt. För att vända trenden måste vi satsa på innovations- och näringspolitik, och vi bör skapa bättre förutsättningar för företagande. Vi behöver ge utrymme för nya lösningar och idéer så att nya företag grundas, och så att företag kan blomstra och växa.  Vi kan förbättra företagens verksamhetsmiljö t.ex. genom att utveckla smidigare tillståndsprocesser, förenkla byråkratin och genom att fördomsfritt ta i bruk nya tekniska lösningar. 

Internationella placerare bedömer att finländska företag nöjer sig med mindre än sina konkurrenter, och att de därför inte är lika modiga att ta risker. För att locka utländska investerare till Finland krävs det att ambitionsnivån höjs. Dessutom behöver vi bli bättre på att sälja våra produkter. Här kan vi ta exempel av Sverige och svenska företag som ofta är duktiga på den saken.

Modigare innovations- och näringspolitik behövs fram för allt för att skapa arbetsplatser inom de näringsverksamheter som lever i ett globalt och teknologiskt brytningsskede. Uppmärksamhet bör därför fästas vid strukturella problem. Vi behöver åtgärder som förbättrar arbetsmarknaden och gör den mera flexibel, samtidigt som den sporrar till utveckling och förnyelse.

Förutom innovationer och företagsamhet behöver vi en hög kunskapsnivå. Alla experter vi hört anser att Finland ska satsa på utbildning och forskning. Intressant nog har flera konstaterat att satsningar på småbarnspedagogik och grundskola ger mest valuta för pengarna. Yrkeshögskolornas kapacitet när det gäller forskning och utveckling borde utnyttjas bättre . Sammanfattningsvis är det av största vikt att utbildningen, från småbarnspedagogik ända upp till universitetsnivå, håller hög kvalitet.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30