Pressmeddelande

Jourreformen är en katastrof för många finländare

27.10.2016 kl. 15:34

SFP fördömer regeringens förslag till jourreform. Enligt förslaget är Vasa centralsjukhus inte ett av de tolv sjukhus som har full dygnet runt jour i framtiden.

- Regeringens centraliseringsiver väcker oro och rädsla i hela landet. På orter som Kotka och Tavastehus är människorna berättigat oroliga för sin framtida vård. I norra Karelen är till och med centerpartisterna själva oroliga för centraliseringen. I början av oktober visade 10 000 österbottningar att de inte godkänner en nedmontering av Vasa centralsjukhus. Budskapet var klart – människorna vill ha rättvisa förslag då det gäller fulljour sjukhus i hela landet, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

Regeringen offentliggjorde idag sin reform av sjukhusens och hälsocentralernas jourverksamhet. Full dygnet jour koncentreras framöver till endast 12 sjukhus.

- Det är fullständigt förkastligt att Vasa centralsjukhus som erbjuder vård åt ca 180 000 österbottningar, varav närmare 100 000 svenskspråkiga, inte skulle ha fullskalig dygnet runt jour. Den svenskspråkiga befolkningen i Österbotten bör ha rätt att få service på sitt modersmål även i framtiden. Därutöver har experter på såväl Sitra som THL visat att sjukhuset i Vasa vore det optimala stället för att ordna vård för regionen. Inte ens experternas utlåtanden bryr sig regeringen om.

- Det är oacceptabelt att regeringen inte alls har beaktat språkliga aspekter när man har valt fulljourssjukhusen. Regeringen har låtit bli att konkret utreda vilka följder reformen har för den svenskspråkiga befolkningen, trots att vi i snart två års tid har krävt det. Regeringen har valt att blunda för rätten till vård på modersmålet på jämlika grunder. Därmed nonchalerar man medborgarnas grundläggande rättigheter.

- Förslaget försätter finländarna i en allt mer ojämlik situation vad gäller tillgången till akut sjukhusvård. Avstånden blir längre, och därmed ökar också riskerna. Landskapen borde ges jämlika möjligheter att bestämma om omfattningen av vården till sin befolkning. Regeringens förslag monterar också ner sjukhusen i Jakobstad, Borgå och Raseborg på ett oacceptabelt sätt. Patienten har glömts bort i centraliseringsivern.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15