Familjepolitik på lika villkor

26.10.2016 kl. 10:44
Samhället förändras i snabb takt och för att kunna stå för en familjepolitik som är relevant och som svarar mot olika behov borde vi se större helheter och förändra flera delar av familjepolitiken. Svenska riksdagsgruppen har utarbetat en modell vi tror att skulle gagna familjerna som helhet.

Vi vill med vår modell skapa större flexibilitet som gör det lättare att kombinera arbete och familj. Vårt förslag förstärker också jämställdheten i föräldraskapet i och med att det uppmuntrar pappor att utnyttja familjeledigheter. Småbarnspedagogiken görs mera tillgänglig. Modellen möjliggör också att skillnaderna i löne- och pensionsinkomsterna mellan kvinnor och män som uppstår efter långa familjeledigheter minskar.

 

Familjeledigheterna reformerar vi enligt 6+6+6-modellen. Modellen ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod inkomstrelaterad familjeledighet. Någondera av föräldrarna kan använda sig av den tredje perioden. Fördelen med modellen är att den sporrar papporna att använda sig av familjeledigheterna mer än de gör idag. Den inkomstrelaterade perioden förlängs alltså och minskar på behovet av dagvård och på användandet av hemvårdsstödet.

 

Statistik på hur pappor väljer att stanna hemma talar sitt tydliga språk. År 2014 använde 34 procent av papporna sin pappaledighet på sex veckor. Samma år använde fyra av fem pappor i någon mån den kortare pappaledigheten. Två till tre procent av papporna delar på föräldraledigheten med mammorna. Drygt en fjärdedel av papporna använder inte en enda dag av sin pappaledighet.  Det finns flera orsaker till att pappor inte använder sin rätt framför allt till den längre pappaledigheten: ekonomiska orsaker, arbetssituationen, ledigheten anses inte ”nödvändig” eller att mamman får hemvårdsstöd och ofta saknar en arbetsplats att återgå till.

 

I vår modell halverar vi rätten till hemvårdsstöd till max 13 månader.  Forskning visar att hemvårdsstödet har en negativ effekt på jämställdheten på arbetsmarknaden. Vi vill genom halveringen skapa incitament för kvinnorna att återvända till arbetslivet. Vi tror därför att vår modell på sikt kommer att ha en positiv effekt på kvinnornas löneutveckling och därmed också på pensionerna. Långa vårdledigheter kan sänka kvinnors pensioner med flera hundra euro per månad.

 

94 procent av dem som idag lyfter hemvårdsstöd är kvinnor. Om familjen väljer att utnyttja hela 6+6+6-perioden och fortsätter med hemvårdsstödet kan endera föräldern stanna hemma med barnet tills barnet är 2 år och 7 månader i vår modell.

 

Vi föreslår att alla barn över tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Flitfällorna minskar för småbarnsfamiljer och förslaget skapar jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund. Forskning visar att en kvalitativ småbarnspedagogik har positiva effekter på barns utveckling ända upp i tonåren och skapar förutsättningar för det livslånga lärandet. I England har forskning också påvisat att deltagande i småbarnspedagogik minskar på risken för utslagning.

 

Andelen finländska barn över tre år som deltar i småbarnspedagogik är låg i jämförelse med exempelvis övriga nordiska länder. Av barn i åldern 3-5 deltar 75 procent i småbarnspedagogik hos oss. EU:s målsättning är att 95 procent av 4 år barn fyllda ska delta i småbarnspedagogik år 2020.

 

De totala kostnaderna för vår reform är drygt 350miljoner euro per år enligt Riksdagens utredningstjänst. Varje del av reformen har räknats ut skilt för sig, vilket gör att kostnaden för reformen åtminstone inte är i underkant, utan snarare tvärtom. Utredningstjänsten har inte haft tillgång till instrument som mäter helhetsreformens dynamiska effekter. En mycket viktig fråga som vi kommer att återkomma till är hur kostnaderna för barnafödande fördelas. Idag betalar mammans arbetsgivare en alltför stor del av kostnaderna. Vi kommer att föreslå en ny modell.

 

Vi vill med vårt förslag bidra till debatten om en jämställd, jämlik familjepolitik som dessutom ökar flexibiliteten och stärker kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Tid för diskussion och analys är nu. Ifall Sipiläs regering inte genomför reformerna är nästa möjlighet då följande regeringsprogram skrivs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00