Familjepolitik på lika villkor

26.10.2016 kl. 10:44
Samhället förändras i snabb takt och för att kunna stå för en familjepolitik som är relevant och som svarar mot olika behov borde vi se större helheter och förändra flera delar av familjepolitiken. Svenska riksdagsgruppen har utarbetat en modell vi tror att skulle gagna familjerna som helhet.

Vi vill med vår modell skapa större flexibilitet som gör det lättare att kombinera arbete och familj. Vårt förslag förstärker också jämställdheten i föräldraskapet i och med att det uppmuntrar pappor att utnyttja familjeledigheter. Småbarnspedagogiken görs mera tillgänglig. Modellen möjliggör också att skillnaderna i löne- och pensionsinkomsterna mellan kvinnor och män som uppstår efter långa familjeledigheter minskar.

 

Familjeledigheterna reformerar vi enligt 6+6+6-modellen. Modellen ger vardera föräldern rätt till en sexmånadersperiod inkomstrelaterad familjeledighet. Någondera av föräldrarna kan använda sig av den tredje perioden. Fördelen med modellen är att den sporrar papporna att använda sig av familjeledigheterna mer än de gör idag. Den inkomstrelaterade perioden förlängs alltså och minskar på behovet av dagvård och på användandet av hemvårdsstödet.

 

Statistik på hur pappor väljer att stanna hemma talar sitt tydliga språk. År 2014 använde 34 procent av papporna sin pappaledighet på sex veckor. Samma år använde fyra av fem pappor i någon mån den kortare pappaledigheten. Två till tre procent av papporna delar på föräldraledigheten med mammorna. Drygt en fjärdedel av papporna använder inte en enda dag av sin pappaledighet.  Det finns flera orsaker till att pappor inte använder sin rätt framför allt till den längre pappaledigheten: ekonomiska orsaker, arbetssituationen, ledigheten anses inte ”nödvändig” eller att mamman får hemvårdsstöd och ofta saknar en arbetsplats att återgå till.

 

I vår modell halverar vi rätten till hemvårdsstöd till max 13 månader.  Forskning visar att hemvårdsstödet har en negativ effekt på jämställdheten på arbetsmarknaden. Vi vill genom halveringen skapa incitament för kvinnorna att återvända till arbetslivet. Vi tror därför att vår modell på sikt kommer att ha en positiv effekt på kvinnornas löneutveckling och därmed också på pensionerna. Långa vårdledigheter kan sänka kvinnors pensioner med flera hundra euro per månad.

 

94 procent av dem som idag lyfter hemvårdsstöd är kvinnor. Om familjen väljer att utnyttja hela 6+6+6-perioden och fortsätter med hemvårdsstödet kan endera föräldern stanna hemma med barnet tills barnet är 2 år och 7 månader i vår modell.

 

Vi föreslår att alla barn över tre år har rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Flitfällorna minskar för småbarnsfamiljer och förslaget skapar jämlika förutsättningar för alla barn oberoende av bakgrund. Forskning visar att en kvalitativ småbarnspedagogik har positiva effekter på barns utveckling ända upp i tonåren och skapar förutsättningar för det livslånga lärandet. I England har forskning också påvisat att deltagande i småbarnspedagogik minskar på risken för utslagning.

 

Andelen finländska barn över tre år som deltar i småbarnspedagogik är låg i jämförelse med exempelvis övriga nordiska länder. Av barn i åldern 3-5 deltar 75 procent i småbarnspedagogik hos oss. EU:s målsättning är att 95 procent av 4 år barn fyllda ska delta i småbarnspedagogik år 2020.

 

De totala kostnaderna för vår reform är drygt 350miljoner euro per år enligt Riksdagens utredningstjänst. Varje del av reformen har räknats ut skilt för sig, vilket gör att kostnaden för reformen åtminstone inte är i underkant, utan snarare tvärtom. Utredningstjänsten har inte haft tillgång till instrument som mäter helhetsreformens dynamiska effekter. En mycket viktig fråga som vi kommer att återkomma till är hur kostnaderna för barnafödande fördelas. Idag betalar mammans arbetsgivare en alltför stor del av kostnaderna. Vi kommer att föreslå en ny modell.

 

Vi vill med vårt förslag bidra till debatten om en jämställd, jämlik familjepolitik som dessutom ökar flexibiliteten och stärker kvinnornas ställning på arbetsmarknaden. Tid för diskussion och analys är nu. Ifall Sipiläs regering inte genomför reformerna är nästa möjlighet då följande regeringsprogram skrivs.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30