USA:s presidentval påverkar hela världen

21.10.2016 kl. 10:45
Barack Obamas tid som USA:s president lider mot sitt slut.

Den tjugonde januari 2017 svär den nya presidenten presidenteden och tar över posten som många anser vara världens mäktigaste och mest inflytelserika. Valet står mellan demokraternas Hillary Clinton och republikanernas Donald Trump. Vem av dem det blir, avgör amerikanerna om dryga två veckor den 8 november.

Det har varit en smutsig kampanj, och vi är många som har förundrat oss stort över hur det är möjligt att en person som Trump kunnat avancera så långt som han gjort. Han är populist uti fingerspetsarna, en miljardär som byggt upp ett eget affärsimperium och som genomgående vägrat uppge sina skatteuppgifter, troligen pga. att han inte betalat någon skatt. Under veckan som gått har jag haft glädjen att få följa med debatten och diskussionen i USA på nära håll. Tillsammans med en grupp liberaler från flera EU-länder var vi på plats i Las Vegas där den sista debatten mellan Clinton och Trump gick av stapeln, onsdagkväll amerikansk tid.

Under dagen sökte vi oss ut till en plats i närheten av arenan där debatten skulle äga rum. CNN hade direktsändning och folk med kampanjskyltar för såväl Clinton som Trump var samlade för att visa sin egen kandidat sitt stöd. Jag passade på att fråga två kvinnor i högre medelåldern, klädda i vita cowboyhattar prydda med amerikanska flaggan, varför de stöder Trump. De uppgav tre skäl. För det första ansåg de att Hillary är kriminell och kommer dessutom att höja skatterna, för det andra ville de inte ha fler invandrare till landet, bara de som kan jobba och klara sig själva och för det tredje vill de att högsta domstolens domare ska stöda "de amerikanska värderingarna". Jag frågade dem om de inte tror att Clinton skulle vara ett säkrare kort då det gäller utrikespolitiken, och fick till svar att den frågan inte är avgörande för dem.

Clinton-anhängarna i sin tur ser Donald Trump som okunnig, oberäknelig och direkt farlig för landet, en person som helt enkelt inte är lämplig för presidentposten. Den sista debatten mellan dem bägge ansågs av många ändå vara mer jämn än man förväntat sig. Men Donald Trumps uttalande om att han inte ännu svarar på frågan om han tänker acceptera valresultatet var chockerande. Aldrig någonsin tidigare har en amerikansk presidentkandidat utmanat demokratins grundvalar, som Trump nu gjorde, och för det får han svidande kritik. Helt berättigat. Hans kvinnosyn är heller inte av denna tid, och den frågan skulle vara värd en helt egen kolumn. Jag lyfter på hatten för Hillary, som sansat men bestämt sa ifrån och inte provocerades av hans elakheter mot henne.

Det som ändå är fullständigt klart, är att USA är ett väldigt tudelat land. Tvåpartisystemet har sina klara nackdelar, man sätter så mycket käppar i hjulen för varandra som bara går. Samtidigt finns ingen vilja att ändra konstitutionen och gå över till något annat system. Den som vinner en delstat, tar i presidentvalet alla röster. Det gäller alltså att få majoritet i delstaten.

Vad har då presidentvalet i USA med Finland att göra? Varför ska vi bry oss? Jo, därför att vi lever i en global värld, där vi är beroende av vad som sker i den amerikanska ekonomin och i världspolitiken. Världen krymper och allt påverkar allt. Just nu pekar allt på att USA får sin första kvinnliga president, men inget ska tas för givet. För hela världssamfundets skull, hoppas jag ändå att följande president heter Hillary Clinton.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17