En starkare demilitarisering

24.10.2016 kl. 10:44



När försvarsminister Jussi Niinistö satt sig i TV-studion en lördag för nio dagar sedan visste han knappast hur stor uppmärksamhet hans uttalande om Ålands demilitarisering skulle få.

Niinistö konstaterade att man inte ska vara naiv och tro att demilitariseringen skyddar i en eventuell konflikt. Han konstaterade också att Finland har planer och beredskap att försvara Åland, men att demilitariseringen inte underlättar det.

 

Intervjun blåstes snabbt upp i media som ett ifrågasättande av hela demilitariseringen. Bara några timmar efter uttalandet hade det spritt sig till Sverige och man kunde bl.a. läsa i Svenska Dagbladet att Finland överväger att skicka soldater till Åland! Niinistö hade knappast förväntat sig att hans uttalande skulle röna uppmärksamhet också utanför Finland, men demilitariseringen är ingen inrikespolitisk fråga. Just därför var hans uttalande oansvarigt. För genom att problematisera demilitariseringen, men inte säga något mer, skapades bara fler frågetecken.

 

I en säkerhetspolitisk diskussion har det stor betydelse vad man säger - och inte säger. Det är därför oerhört viktigt att uttrycka sig tydligt och inte ge utrymme för spekulationer och tolkningar, som nu blev fallet.

 

Eftersom det inte var första gången som Jussi Niinistö lyft upp demilitariseringen väcktes också frågor om det fanns något dolt bakomliggande motiv kring uttalandet. Jag sände därför genast ett brev till statsminister Juha Sipilä, utrikesminister Timo Soini och Ålandsminister Anne Berner om saken och för att få ett förtydligande. Regeringen och statsminister Juha Sipilä klargjorde saken på tisdagen. Det gjorde också republikens president Sauli Niinistö som konstaterade mycket tydligt att demilitariseringen är fäst i internationella avtal som betyder att Åland är demilitariserat i fredstid och neutraliserat i krigstid, och att Finland inte ensidigt kan bryta ett sådant avtal. Han sa också att Ålands demilitarisering först och främst måste diskuteras med ålänningarna, men tillade att åtminstone inte han hört att det skulle finnas något problem från åländsk sida. Så talar en statsman – klarsynt och tydligt.

 

Vid det här laget hade frågan redan fått mycket uppmärksamhet och det fanns nog inte en enda tidning i hela landet som inte skrivit om saken. Både Ilta-Sanomat och YLE gjorde stora reportage från Åland och i torsdagens A-talk i finska YLE, ett av Finlands största samhällsprogram, tillägnades frågan hela programmets 55 minuter långa sändningstid - i prime time. Jag kan inte minnas när Åland senast skulle ha uppmärksammats i all media i hela landet och där i princip hela stadsledningen deltagit i diskussionen.

 

Frågan väcktes också i riksdagen under torsdagens frågetimme. Eftersom alla klargöranden av regeringen enbart kommit via media ville jag försäkra mig om linjen också inför riksdagen och ställde en fråga till utrikesminister Timo Soini. Soini försäkrade att regeringens linje ligger fast. Den efterföljande diskussionen var både saklig och kvalitativ. En diskussion jag tror var värdefull eftersom den i själva verket bara förstärkte uppbackningen av demilitariseringen och samtidigt ökade kunskapen hos de ledamöter som inte sitter i riksdagens försvars eller utrikesutskott. Det är också sannolikt att frågan diskuterats under presidenten och regeringens utrikes och säkerhetspolitiska utskott under onsdagen.

 

Då man nu summerar en vecka där demilitariseringen varit huvudfråga i den politiska debatten i (hela) landet kan man konstatera att försvarsminister Jussi Niinistös uttalande paradoxalt nog fick motsatt effekt. Jag har i och för sig mottagit ett tiotal e-post av folk som tycker jag är naiv och som tycker att militär genast borde placeras ut på Åland. Men samtidigt har stödet också varit enormt. I synnerhet i riksdagen har jag känt ett kompakt stöd för Ålands demilitarisering från politiker från alla partier, också sannfinländare. Det har känts både tryggt och väldigt skönt.

 

Åland är demilitariserat och neutraliserat. Det är inga avtal man bara säger upp. Det är bra att det tydligt framkommit i den finländska allmänheten och att demilitariseringen inte är något som Åland hittat på. På så vis har diskussionen inneburit ett kunskapslyft både om demilitariseringen och Åland. Demilitariseringen går stärkt ur den här diskussionen. Tack Jussi Niinistö för det.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15