En starkare demilitarisering

24.10.2016 kl. 10:44



När försvarsminister Jussi Niinistö satt sig i TV-studion en lördag för nio dagar sedan visste han knappast hur stor uppmärksamhet hans uttalande om Ålands demilitarisering skulle få.

Niinistö konstaterade att man inte ska vara naiv och tro att demilitariseringen skyddar i en eventuell konflikt. Han konstaterade också att Finland har planer och beredskap att försvara Åland, men att demilitariseringen inte underlättar det.

 

Intervjun blåstes snabbt upp i media som ett ifrågasättande av hela demilitariseringen. Bara några timmar efter uttalandet hade det spritt sig till Sverige och man kunde bl.a. läsa i Svenska Dagbladet att Finland överväger att skicka soldater till Åland! Niinistö hade knappast förväntat sig att hans uttalande skulle röna uppmärksamhet också utanför Finland, men demilitariseringen är ingen inrikespolitisk fråga. Just därför var hans uttalande oansvarigt. För genom att problematisera demilitariseringen, men inte säga något mer, skapades bara fler frågetecken.

 

I en säkerhetspolitisk diskussion har det stor betydelse vad man säger - och inte säger. Det är därför oerhört viktigt att uttrycka sig tydligt och inte ge utrymme för spekulationer och tolkningar, som nu blev fallet.

 

Eftersom det inte var första gången som Jussi Niinistö lyft upp demilitariseringen väcktes också frågor om det fanns något dolt bakomliggande motiv kring uttalandet. Jag sände därför genast ett brev till statsminister Juha Sipilä, utrikesminister Timo Soini och Ålandsminister Anne Berner om saken och för att få ett förtydligande. Regeringen och statsminister Juha Sipilä klargjorde saken på tisdagen. Det gjorde också republikens president Sauli Niinistö som konstaterade mycket tydligt att demilitariseringen är fäst i internationella avtal som betyder att Åland är demilitariserat i fredstid och neutraliserat i krigstid, och att Finland inte ensidigt kan bryta ett sådant avtal. Han sa också att Ålands demilitarisering först och främst måste diskuteras med ålänningarna, men tillade att åtminstone inte han hört att det skulle finnas något problem från åländsk sida. Så talar en statsman – klarsynt och tydligt.

 

Vid det här laget hade frågan redan fått mycket uppmärksamhet och det fanns nog inte en enda tidning i hela landet som inte skrivit om saken. Både Ilta-Sanomat och YLE gjorde stora reportage från Åland och i torsdagens A-talk i finska YLE, ett av Finlands största samhällsprogram, tillägnades frågan hela programmets 55 minuter långa sändningstid - i prime time. Jag kan inte minnas när Åland senast skulle ha uppmärksammats i all media i hela landet och där i princip hela stadsledningen deltagit i diskussionen.

 

Frågan väcktes också i riksdagen under torsdagens frågetimme. Eftersom alla klargöranden av regeringen enbart kommit via media ville jag försäkra mig om linjen också inför riksdagen och ställde en fråga till utrikesminister Timo Soini. Soini försäkrade att regeringens linje ligger fast. Den efterföljande diskussionen var både saklig och kvalitativ. En diskussion jag tror var värdefull eftersom den i själva verket bara förstärkte uppbackningen av demilitariseringen och samtidigt ökade kunskapen hos de ledamöter som inte sitter i riksdagens försvars eller utrikesutskott. Det är också sannolikt att frågan diskuterats under presidenten och regeringens utrikes och säkerhetspolitiska utskott under onsdagen.

 

Då man nu summerar en vecka där demilitariseringen varit huvudfråga i den politiska debatten i (hela) landet kan man konstatera att försvarsminister Jussi Niinistös uttalande paradoxalt nog fick motsatt effekt. Jag har i och för sig mottagit ett tiotal e-post av folk som tycker jag är naiv och som tycker att militär genast borde placeras ut på Åland. Men samtidigt har stödet också varit enormt. I synnerhet i riksdagen har jag känt ett kompakt stöd för Ålands demilitarisering från politiker från alla partier, också sannfinländare. Det har känts både tryggt och väldigt skönt.

 

Åland är demilitariserat och neutraliserat. Det är inga avtal man bara säger upp. Det är bra att det tydligt framkommit i den finländska allmänheten och att demilitariseringen inte är något som Åland hittat på. På så vis har diskussionen inneburit ett kunskapslyft både om demilitariseringen och Åland. Demilitariseringen går stärkt ur den här diskussionen. Tack Jussi Niinistö för det.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00