En starkare demilitarisering

24.10.2016 kl. 10:44



När försvarsminister Jussi Niinistö satt sig i TV-studion en lördag för nio dagar sedan visste han knappast hur stor uppmärksamhet hans uttalande om Ålands demilitarisering skulle få.

Niinistö konstaterade att man inte ska vara naiv och tro att demilitariseringen skyddar i en eventuell konflikt. Han konstaterade också att Finland har planer och beredskap att försvara Åland, men att demilitariseringen inte underlättar det.

 

Intervjun blåstes snabbt upp i media som ett ifrågasättande av hela demilitariseringen. Bara några timmar efter uttalandet hade det spritt sig till Sverige och man kunde bl.a. läsa i Svenska Dagbladet att Finland överväger att skicka soldater till Åland! Niinistö hade knappast förväntat sig att hans uttalande skulle röna uppmärksamhet också utanför Finland, men demilitariseringen är ingen inrikespolitisk fråga. Just därför var hans uttalande oansvarigt. För genom att problematisera demilitariseringen, men inte säga något mer, skapades bara fler frågetecken.

 

I en säkerhetspolitisk diskussion har det stor betydelse vad man säger - och inte säger. Det är därför oerhört viktigt att uttrycka sig tydligt och inte ge utrymme för spekulationer och tolkningar, som nu blev fallet.

 

Eftersom det inte var första gången som Jussi Niinistö lyft upp demilitariseringen väcktes också frågor om det fanns något dolt bakomliggande motiv kring uttalandet. Jag sände därför genast ett brev till statsminister Juha Sipilä, utrikesminister Timo Soini och Ålandsminister Anne Berner om saken och för att få ett förtydligande. Regeringen och statsminister Juha Sipilä klargjorde saken på tisdagen. Det gjorde också republikens president Sauli Niinistö som konstaterade mycket tydligt att demilitariseringen är fäst i internationella avtal som betyder att Åland är demilitariserat i fredstid och neutraliserat i krigstid, och att Finland inte ensidigt kan bryta ett sådant avtal. Han sa också att Ålands demilitarisering först och främst måste diskuteras med ålänningarna, men tillade att åtminstone inte han hört att det skulle finnas något problem från åländsk sida. Så talar en statsman – klarsynt och tydligt.

 

Vid det här laget hade frågan redan fått mycket uppmärksamhet och det fanns nog inte en enda tidning i hela landet som inte skrivit om saken. Både Ilta-Sanomat och YLE gjorde stora reportage från Åland och i torsdagens A-talk i finska YLE, ett av Finlands största samhällsprogram, tillägnades frågan hela programmets 55 minuter långa sändningstid - i prime time. Jag kan inte minnas när Åland senast skulle ha uppmärksammats i all media i hela landet och där i princip hela stadsledningen deltagit i diskussionen.

 

Frågan väcktes också i riksdagen under torsdagens frågetimme. Eftersom alla klargöranden av regeringen enbart kommit via media ville jag försäkra mig om linjen också inför riksdagen och ställde en fråga till utrikesminister Timo Soini. Soini försäkrade att regeringens linje ligger fast. Den efterföljande diskussionen var både saklig och kvalitativ. En diskussion jag tror var värdefull eftersom den i själva verket bara förstärkte uppbackningen av demilitariseringen och samtidigt ökade kunskapen hos de ledamöter som inte sitter i riksdagens försvars eller utrikesutskott. Det är också sannolikt att frågan diskuterats under presidenten och regeringens utrikes och säkerhetspolitiska utskott under onsdagen.

 

Då man nu summerar en vecka där demilitariseringen varit huvudfråga i den politiska debatten i (hela) landet kan man konstatera att försvarsminister Jussi Niinistös uttalande paradoxalt nog fick motsatt effekt. Jag har i och för sig mottagit ett tiotal e-post av folk som tycker jag är naiv och som tycker att militär genast borde placeras ut på Åland. Men samtidigt har stödet också varit enormt. I synnerhet i riksdagen har jag känt ett kompakt stöd för Ålands demilitarisering från politiker från alla partier, också sannfinländare. Det har känts både tryggt och väldigt skönt.

 

Åland är demilitariserat och neutraliserat. Det är inga avtal man bara säger upp. Det är bra att det tydligt framkommit i den finländska allmänheten och att demilitariseringen inte är något som Åland hittat på. På så vis har diskussionen inneburit ett kunskapslyft både om demilitariseringen och Åland. Demilitariseringen går stärkt ur den här diskussionen. Tack Jussi Niinistö för det.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17