Wallin frågar regeringen om eutanasi

21.10.2016 kl. 13:01
Riksdagsledamot Stefan Wallin har ställt ett skriftligt spörsmål där han frågar om regeringen har för avsikt att anpassa lagstiftningen så att den möjliggör aktiv dödshjälp i Finland. Han frågar också om regeringen är medveten om den starka folkopinionen för eutanasi i Finland.

Spörsmålet har undertecknats av 24 riksdagsledamöter från sex olika partier. Bland undertecknarna finns sex nuvarande eller tidigare partiordförande, åtta tidigare ministrar och fyra av riksdagsgruppernas nuvarande ordförande.

- Den främsta avsikten med spörsmålet är att väcka bred samhällelig debatt om ett tema som länge varit tabubelagt, men engagerar många människor som av olika orsaker kommit att konfronteras med känsliga frågor i anslutning till livets slutskede. Det är viktigt att vi år 2016 kan föra en civiliserad debatt där vi inte misstänkliggör motiven hos dem som anser att aktiv dödshjälp borde vara ett alternativ för den som vill och uppfyller kraven, säger Wallin.

Wallin pekar på att det idag i Finland inte finns möjlighet för en person som lider av en obotlig sjukdom som oundvikligen leder till döden eller som i alla fall kommer att ha kontinuerliga, outhärdliga smärtor livet ut, att på egen begäran kunde få aktiv dödshjälp. Han syftar på situationer där den medicinska vårdens möjligheter är uttömda och det för patienten endast återstår omänskliga fysiska plågor, depression eller panik i väntan på dödsögonblicket.

- Ur patientens synvinkel är eutanasi i slutändan en fråga om människans rätt att bestämma över sitt eget liv. Det finns ingen etisk norm som kan frånta den döende denna subjektiva rätt. Det finns ingen utomstående som kan ha rätt att tvinga patienten att plågas om denne själv anser sig vara förtjänt av ett annorlunda, mänskligt slut. Självklart är också att en patient som ansöker om eutanasi skall erbjudas konsultation om de traditionella vårdmöjligheter som finns till buds, inklusive terminalvård. Det är också nödvändigt att den palliativa vården, såsom effektiv smärtlindring, förbättras. I diskussionen om patientens situation i livets slutskede bör man ändå inte blanda ihop eutanasi med till exempel terminalvård eller palliativ vård. De ersätter inte varandra. Avgörande vad gäller eutanasin är att den bygger på människans fria och bestämt uttalade egna vilja att dö under klart reglerade, övervakade omständigheter hellre än att med smärtstillande eller livsuppehållande vård överleva några dagar till, sägs det i spörsmålet.

Wallin påminner att man i tre andra europeiska länder redan har legaliserat eutanasi. Nederländerna och Belgien gjorde det år 2002, Luxemburg år 2009. Lagstiftningen i dessa länder är tydlig och vattentät vad gäller de kriterier och den process som utgående från patientens uttryckliga egna önskemål och i samråd med  den medicinska expertisen leder fram till att dödshjälp ges.

- I Finland är bara assisterat självmord lagligt. Det innebär till exempel att en utomstående förser personen med ett vapen eller ett preparat, som personen sedan själv använder med dödlig utgång. Härmed blir det med tanke på principen om likabehandling svårt att motivera varför endast vissa, därtill kapabla, patienter skall ha möjlighet att själv avsluta sitt liv av plågor medan andra patienter, exempelvis i avsaknad av fysisk handlingsförmåga, i samma hopplösa, smärtsamma situation inte kan göra det. En del obotligt sjuka väljer idag att begå självmord. Inte sällan under omständigheter som blir traumatiska för efterlevande anhöriga, räddnings- och sjukvårdspersonal samt för utomstående personer, som ofrivilligt blir delaktiga eller vittnen, säger Wallin.

Wallin påpekar att attityderna till eutanasi har förändrats markant i Finland. I flera opinionsmätningar liksom i en nyligen granskad doktorsavhandling (Terkamo-Moisio 2016, Complexity of attitudes towards death and euthanasia) konstateras att en klar majoritet av den finländska befolkningen godkänner eutanasi. Enligt undersökningen skulle 85,2 % godkänna eutanasi som en del i vårt nationella hälsovårdssystem. Hela 90 % av befolkningen anser att eutanasi inte är förkastlig och 67 % anser att en lagstiftning som tillåter eutanasi skulle vara till och med nyttigt.

Den riksomfattande etiska delegationen inom social- och hälsovården ETENE konstaterade för sin del redan år 2012 att det kan finnas situationer där eutanasi inte kan nekas, med hänvisningen till etiska grunder (ETENE 2012, Human Dignity, Hospice Care and Euthanasia, s. 8). I samma publikation konstateras också att frågan om eutanasi bör granskas i takt med att tiderna förändras.

- Inom läkarkåren är attityderna till eutanasi mera tudelade. I den enkät, som Läkarförbundet, Läkarsällskapet Duodecim och Hyvä-kuolema-projektet låtit genomföra svarar ändå 40 procent av läkarna att de någon gång lindrat patientens lidande fullt medvetna om, att detta kan förkorta patientens liv. Av dessa ansåg 87 procent att de alltid har agerat rätt. Nu vill Läkarförbundet och Duodecim mycket riktigt uppmuntra sina medlemmar att delta i den samhällsdebatt som startat kring frågan om hur man kan förbättra vården av döende patienter, säger Wallin.
Wallin avslutar med att konstatera att den kraftiga förändringen i folkopinionen i Finland är relevant. Den framtvingar osökt frågan, på vilket sätt vårt samhälle borde tillmötesgå att en obotligt sjuk människa i livets ofrånkomliga slutskede anser att livsuppehållande vård är rent av förödmjukande jämfört med alternativet att under kontrollerade förhållanden skall få dö på egen begäran. Dagens system med passiv eutanasi (vården avslutas) samt i praktiken tyst acceptans av desperata patienters självmord innehåller nyanser av inhumanitet, diskriminering och hyckleri.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Gruppanförande 18.2

Gruppanförande i debatten i anledning av regeringens redogörelse om Afghanistan
19.02.2010 kl. 09:20

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25