Insändare

Nedskärningarna i försäkringssystemet hotar yrkesfiskets framtid

15.10.2016 kl. 11:54

Regeringens planer på att kraftigt skära i fiskeförsäkringssystemet år 2018 hotar det finländska yrkesfiskets framtid.

Yrkesfiskarna är beroende av det nuvarande fiskeförsäkringssystemet för att kunna utöva sitt yrke. Ministeriets lagberedning, som enligt uppgift skulle halvera fiskeförsäkringsanslaget, skulle skrota förutsättningarna för yrkesfiske.

Stödsystemet med fiskeriförsäkring har funnits i 70 år. Syftet med fiskeriförsäkringen är att främja förutsättningarna för att bedriva kommersiellt fiske under de särskilda förutsättningar som råder vid kusterna i Finlands havsområde. Genom fiskeförsäkringssystemet betalas ersättning för skador på fiskeredskap och på fartyg som används för kustfiske. Motsvarande försäkringar går inte att få på den kommersiella marknaden.

De planerade nedskärningarna på 500 000 euro är små ur en statsekonomisk synvinkel, men har en stor betydelse för yrkesfisket och nedskärningarna skulle således slå otroligt hårt mot det redan ansträngda inhemska yrkesfisket. Stödet med fiskeriförsäkring är den enda statliga stödformen för kommersiellt fiske i Finland. Har regeringen nu för avsikt att skrota det sista nationella stödet för kommersiellt fiske?

Ett avvecklande av stödsystemet med fiskeriförsäkring skulle leda till att fiskeriförsäkringsinrättningarna måste läggas ned i och med att deras verksamhetsförutsättningar upphör. Fiskerinäringen tål för tillfället inte ytterligare påfrestningar. Försämringar i förutsättningarna för att idka fiskerinäring har direkta följder för konsumenternas möjligheter att inhandla inhemsk fisk.

Ett av regeringens eget spetsprojekt har som målsättning att främja användningen och exporten av rena, inhemska livsmedel samt av fiskbestånden och vattenresurserna. Det är motsägelsefullt att de planerade nedskärningarna strider mot målsättningarna i regeringens eget spetsprojekt. Ifall regeringen på allvar vill värna om det inhemska yrkesfisket bör den låta bli att förverkliga de planerade nedskärningarna.

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot

Ordförande för Nylands fiskarförbund

Mats Nylund

Riksdagsledamot, medlem i riksdagens jord- och skogsbruksutskott

Stefan Wallin

Riksdagsledamot, medlem i skärgårdsdelegationen (SANK)

Nylander, Nylund och Wallin

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15