Ensamförsörjare får inte bestraffas

12.10.2016 kl. 11:13
Henriksson föreslår att lagen ändras så att barnbidragets ensamförsörjartillägg inte längre skulle minska på utkomststödet som betalas till ensamförsörjare.

Största delen av de familjer som får utkomststöd är ensamförsörjarfamiljer. Enligt vår nuvarande lagstiftning beaktas barnbidraget i sin helhet då utkomststödets storlek fastställs. I praktiken dras beloppet på barnbidragets ensamförsörjartillägg alltså direkt av från det utkomststöd som betalas.

 

- De barnfamiljer som har det svårast idag är ofta ensamförsörjarfamiljer. När regeringen nu går in för diverse sparåtgärder, som bland annat frysta index, borde man försöka lindra effekterna av sparåtgärderna. En sådan åtgärd skulle vara att slopa kopplingen mellan utkomststöd och barnbidragets ensamförsörjartillägg.

Det handlar om rättvisa gentemot de allra minst bemedlade familjerna, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Ensamförsörjare är berättigade till barnbidragets ensamförsörjartillägg, vars belopp är 48,55 euro per varje barn som det betalas barnbidrag för.

Henriksson föreslår att lagen ändras så att barnbidragets ensamförsörjartillägg inte längre skulle minska på utkomststödet som betalas till ensamförsörjare.

 

- Det är oskäligt att de mest utsatta ensamförsörjarfamiljerna inte alls gynnas av barnbidragets ensamförsörjartillägg. Särskilt med tanke på att barnbidraget är en universell förmån som är avsedd för alla barn, oberoende föräldrarnas inkomst.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00