Ensamförsörjare får inte bestraffas

12.10.2016 kl. 11:13
Henriksson föreslår att lagen ändras så att barnbidragets ensamförsörjartillägg inte längre skulle minska på utkomststödet som betalas till ensamförsörjare.

Största delen av de familjer som får utkomststöd är ensamförsörjarfamiljer. Enligt vår nuvarande lagstiftning beaktas barnbidraget i sin helhet då utkomststödets storlek fastställs. I praktiken dras beloppet på barnbidragets ensamförsörjartillägg alltså direkt av från det utkomststöd som betalas.

 

- De barnfamiljer som har det svårast idag är ofta ensamförsörjarfamiljer. När regeringen nu går in för diverse sparåtgärder, som bland annat frysta index, borde man försöka lindra effekterna av sparåtgärderna. En sådan åtgärd skulle vara att slopa kopplingen mellan utkomststöd och barnbidragets ensamförsörjartillägg.

Det handlar om rättvisa gentemot de allra minst bemedlade familjerna, säger SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson.

 

Ensamförsörjare är berättigade till barnbidragets ensamförsörjartillägg, vars belopp är 48,55 euro per varje barn som det betalas barnbidrag för.

Henriksson föreslår att lagen ändras så att barnbidragets ensamförsörjartillägg inte längre skulle minska på utkomststödet som betalas till ensamförsörjare.

 

- Det är oskäligt att de mest utsatta ensamförsörjarfamiljerna inte alls gynnas av barnbidragets ensamförsörjartillägg. Särskilt med tanke på att barnbidraget är en universell förmån som är avsedd för alla barn, oberoende föräldrarnas inkomst.

 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00