Starkt Vasa fyller 410 år

01.10.2016 kl. 07:50
Vasa stad grundades år 1606 av Gustav Vasas yngste son Karl IX och blir nu i helgen 410 år gammal.

Den utåtriktade handel- och sjöfartsstaden är även känd som tillfällig huvudstad i och med att det självständiga Finlands första senat under vårvintern 1918 sammankom i Vasa stadshus festsal. Idag bär staden och hela landskapet via sitt exportinriktade näringsliv ett stort ansvar för hela vårt lands ekonomiska välfärd. I ljuset av olika megatrender, klimatavtalet i Paris, tillväxtmarknader som Kinas fokusområden med mera ser även framtiden mycket ljus ut med tanke på det kunnande som här byggts upp.  

I veckan leverarades den första världsrekordmotorn Wärtsilä 31 från fabriken i Vasa och Wärtsilä har även valts ut som en indexkomponent i Dow Jones Sustainability Indices (DJSI). Danfoss Drives i Vasa fick från Norge en stororder på frekvensomriktare till hela 15 fartyg. Nyligen fick vi även veta att VEO ska elektrifiera flera fartyg för det tyska varvsbolaget Meyer Werft. Dessa är några färska exempel på våra över hundraåriga traditioner av motortillverking i regionen. Tillsammans med Nokia satsar ABB och Wärtsilä mest resurser i hela landet på forskning och utveckling.

Temat för årets mottagning i Vasa är företagande - och jag vill betona vikten av precis alla olika typer av bolag: små, medelstora och stora. Det offentliga har en oerhört viktig uppgift i arbetet att stärka företagens verksamhetsförutsättningar och optimera den totala livsmiljön. Det var oerhört värdefullt att Wärtsilä Finlands vd Stefan Damlin offentligt beskrev vikten av ett starkt Centralsjukhus som en del av industrins ekosystem. Att utlåtandet tar skruv märker man efter att personligen överräckt pappret åt ministrar och andra nyckelpersoner i regeringspartierna de senaste dagarna. En regering intresserad av välfärdstjänsternas finansiering har med alla argument på hand inget annat alternativ än att se till att VSC får status som fulljoursjukhus. Och målsättningen bör vara att vi på sikt endera är ett självständigt - eller en stark och månsidig filial av ett - universitetssjukhus.

Med tanke på nationell synlighet kan noteras att t.ex. Helsingin Sanomat nog citerat undertecknad när man hållit mera övergripande gruppanföranden eller ställt ministrar en enskild fråga, men när jag sänt in texter som specifikt beskriver Vasa centralsjukhus betydelse för Finland har man hittills vägrat att publicera. 

En nationellt mycket viktig fråga som tyvärr gått för långt är de aviserade nedskärningarna inom polisväsendet. Här bör en ändring definitivt fås till stånd innan vår grundtrygghet naggas för mycket i kanterna. Däremot är en positiv sak som kan nämnas att allt fler åtgärder vidtas för att hjälpa människor i oskäligt ekonomiskt trångmål. Ofta glömmer beslutsfattare bort att den negativa spiralen kan börja från en obetald telefonräkning. Det är därför oacceptabelt att betalningsstörningar syns i register flera år även om skulderna betalts. Sist men inte minst vill jag med anledning av stadens födelsedag tacka alla Er österbottningar som varje dag gör vår fina stad till det den är!

Joakim Strand

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00