Regeringen behandlar asylsökande som kriminella

28.09.2016 kl. 15:41
Regeringen vill återigen ändra på utlänningslagen genom ännu en proposition. Istället för att förbjuda tagandet av barn i förvar, såsom otaliga människorättsinstitutioner redan länge efterlyst, skärper regeringen kontrollen av asylsökande genom att införa hårdare bevakning.

Asylsökande som fått avslag på sin asylansökan tvingas i framtiden anmäla sig vid förläggningen 1-4 gånger per dag. För barn som är 15 år fyllda och som saknar vårdnadshavare gäller ännu hårdare krav, då propositionen kräver att de skall vistas på förläggningens område, och endast får avlägsna sig från området av vägande personliga skäl.

 

- Regeringen föreslår nu ett system som  liknar hemarrest, speciellt för barnen som måste hållas på förläggningens område. Regeringen flyr sitt ansvar när det gäller att avskaffa tagandet av barn i förvar och man kan inte annat än skämmas över detta hemarrestförslag, säger riksdagsledamot Eva Biaudet.

 

Biaudet oroar sig för att förslaget utgör ytterligare ett sätt att begränsa människors frihet, eftersom tröskeln att ta människor i förvar sänks i och med att boendeskyldigheten och anmälningsskyldigheten i framtiden kommer att kunna åläggas av polisen, Migrationsverket och gränsbevakningsväsendet. Bestämmelsen beskrivs som ett lindrigare alternativ till tagande av förvar av ensamkommande minderåriga, men kommer i praktiken inte att ersätta nuvarande system.

 

- Propositionen borde beredas om, och en ordentlig bedömning om hur man med förslaget tänkt säkra de grundläggande rättigheterna måste göras. Vi kan inte hålla på att behandla människor som redan befinner sig i en svår situation som om de vore kriminella. Det är emot all värdighet och ökar de asylsökandes stress, samtidigt som bristen på mentalvårdstjänster för asylsökande ger uttryck i oroväckande självmordssiffror från förläggningarna.
Eva Biaudet

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00