Unga in på arbetsmarknaden med minijobs

21.09.2016 kl. 15:00
Regeringen Sipilä presenterade sitt förslag på statsbudgeten för år 2017 förra veckan. Förväntningarna om sysselsättningsåtgärderna var höga, men tyvärr blev det platt fall. Om regeringen på allvar siktar att uppnå en sysselsättningsgrad som ens ligger nära målsättningen på 72 procent innan utgången av valperioden måste det skapas fler möjligheter för unga att få arbete, säger riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP).

- Ungdomsarbetslösheten är på en alarmerande nivå och kräver åtgärder så snabbt som möjligt. I SFP:s minijobsmodell får ungdomar under 30 år tjäna exempelvis 500 euro i månaden utan att inkomsten påverkar stöd eller andra förmåner. Ungdomarna har då möjligheten att få värdefull arbetserfarenhet som gynnar sysselsättningen i framtiden, samtidigt som det motverkar marginalisering då ungdomarna får ett fotfäste i samhället.

Minijobsmodellen erbjuder också en morot för arbetsgivarna att anställa unga personer, i form av lägre arbetsgivarkostnader. Modellen begränsar den månatliga arbetstiden, vilket gör att den inte konkurrerar med en fast anställning. Den är ett verktyg som direkt främjar sysselsättningen av ungdomar samtidigt som det sänker tröskeln för arbetsgivare att anställa.

- Enligt statistikcentralen var ungdomarbetslöshetsgraden 11,8 procent i augusti i år. Detta innebär konkret att var tionde ung person som inte studerar är i riskzonen för att marginaliseras. Regeringens initiativ hittills är inte tillräckligt ambitiösa för att råda bot på problemen. Jag uppmuntrar regeringen att verkligen begrunda vår modell som en av åtgärderna för att uppnå målet på 110 000 nya jobb.
 

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00