Båtskatten en märklig prioritering i svåra ekonomiska tider

22.09.2016 kl. 10:54
Istället för att vidta seriösa åtgärder för att råda bot på arbetslösheten som årligen kostar samhället 6 miljarder euro väljer regeringen att prioritera en ny byråkratisk båtskatt, som kommer sysselsätta finansministeriet, skatteverket och Trafi utan att det hämtar in några betydande pengar.

Skatten beräknas nu bara hämta in drygt 20 miljoner euro per år. Svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström anser att förslaget är tragikomiskt och i stället riskerar att bli kontraproduktivt.

- Utrikesminister Soni, som gladdes åt att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar”, borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. Istället för lustjakter drabbar den här skatten vanliga båtägare, arbetare och pensionärer, som behöver båt i sina vardagliga liv. Detta går också ut över skärgårdsturismen och småbåtstillverkningen. Båtskatten riskerar påverka den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen negativt och bli kontraproduktiv.

En ytterligare följdverkan som regeringen uppenbarligen inte tänkt på är att båtskatten kan komma att innebära en betydande extra kostnad för Finlands Sjöräddningssällskap och den frivilliga sjöräddningen. En sådan kostnadsökning riskerar drabba det frivilliga sjöräddningsverksamheten på många håll samtidigt som sjöbevakningen, med hårda budgetbesparingskrav, hamnar att skära ner sin egen verksamhet.

- Jag hoppas sunt förnuft ännu kan segra i denna fråga och att regeringen kan överge båtskatten och sätta energin på viktigare saker. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya krångliga skatter. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00