Båtskatten en märklig prioritering i svåra ekonomiska tider

22.09.2016 kl. 10:54
Istället för att vidta seriösa åtgärder för att råda bot på arbetslösheten som årligen kostar samhället 6 miljarder euro väljer regeringen att prioritera en ny byråkratisk båtskatt, som kommer sysselsätta finansministeriet, skatteverket och Trafi utan att det hämtar in några betydande pengar.

Skatten beräknas nu bara hämta in drygt 20 miljoner euro per år. Svenska riksdagsgruppens vice ordförande Mats Löfström anser att förslaget är tragikomiskt och i stället riskerar att bli kontraproduktivt.

- Utrikesminister Soni, som gladdes åt att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar”, borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. Istället för lustjakter drabbar den här skatten vanliga båtägare, arbetare och pensionärer, som behöver båt i sina vardagliga liv. Detta går också ut över skärgårdsturismen och småbåtstillverkningen. Båtskatten riskerar påverka den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen negativt och bli kontraproduktiv.

En ytterligare följdverkan som regeringen uppenbarligen inte tänkt på är att båtskatten kan komma att innebära en betydande extra kostnad för Finlands Sjöräddningssällskap och den frivilliga sjöräddningen. En sådan kostnadsökning riskerar drabba det frivilliga sjöräddningsverksamheten på många håll samtidigt som sjöbevakningen, med hårda budgetbesparingskrav, hamnar att skära ner sin egen verksamhet.

- Jag hoppas sunt förnuft ännu kan segra i denna fråga och att regeringen kan överge båtskatten och sätta energin på viktigare saker. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya krångliga skatter. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00