Regeringen spelar hasard med skärgården!

20.09.2016 kl. 14:38
Enligt Kommuntorgets nyhet (19.9.16) kommer tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden inte längre att tas i beaktande som kriterier för hur statsandelarna beviljas till de nya landskapen efter vårdreformen.

Eftersom de svenskspråkiga servicebehoven i medeltal är mindre än den finskspråkiga befolkningens behöver svenskspråkighet inte beaktas som ett kriterium i utdelningen av statsandelar, resonerar finansministeriet. Den fromma förhoppningen är också att landskapen klarar av att fördela resurserna rättvist.

 

Riksdagsledamoten och medlemmen i statens skärgårdsdelegation Stefan Wallin från Åbo anser att motiveringarna till förändringen uppvisar en bristande respekt för de särlösningar som upprätthållandet av en levande tvåspråkig skärgård fortsättningsvis förutsätter.

 

- Efter många år av statlig förståelse för skärgårdens specialförhållanden och kostnadsstruktur gör den nuvarande regeringen en kovändning. Som bortblåst är insikten att det ibland behövs särlösningar för att trygga, inte särrättigheter, utan samma rättigheter även för skärgårdsborna och svenskspråkiga. Den här kursförändringen antyder att staten försöker slingra sig ifrån sitt ansvar. Motiveringarna håller inte, säger Wallin.

 

Enligt Wallin måste regeringen nu göra tydliga markeringar om statsmakten vill bibehålla en levande tvåspråkig skärgård. Ett tydligt sätt är att hålla fast vid den välbeprövade och fungerande linjen där skärgårdsförhållanden och tvåspråkighet behålls som egna, starka koefficienter i statsbidragen.

 

- Efter många år av arbete för skärgården i regering och riksdagen vet jag personligen vad som krävs för att anordna en fungerande tvåspråkig service i skärgården. Den aktuella förändringen i kriterierna för statsandelar visar att regeringen hellre spelar hasardspel med skärgårdsbornas rätt till fungerande service på eget språk. Att kasta bollen till landskapen innehåller signalen att särskilda satsningar inte behövs för att upprätthålla en likvärdig service oberoende av var man bor. Detta får helt enkelt inte vara regeringens intention. Därför hoppas jag att regeringen ännu skulle se över den här frågan, säger Wallin.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00