Regeringen spelar hasard med skärgården!

20.09.2016 kl. 14:38
Enligt Kommuntorgets nyhet (19.9.16) kommer tvåspråkighet och skärgårdsförhållanden inte längre att tas i beaktande som kriterier för hur statsandelarna beviljas till de nya landskapen efter vårdreformen.

Eftersom de svenskspråkiga servicebehoven i medeltal är mindre än den finskspråkiga befolkningens behöver svenskspråkighet inte beaktas som ett kriterium i utdelningen av statsandelar, resonerar finansministeriet. Den fromma förhoppningen är också att landskapen klarar av att fördela resurserna rättvist.

 

Riksdagsledamoten och medlemmen i statens skärgårdsdelegation Stefan Wallin från Åbo anser att motiveringarna till förändringen uppvisar en bristande respekt för de särlösningar som upprätthållandet av en levande tvåspråkig skärgård fortsättningsvis förutsätter.

 

- Efter många år av statlig förståelse för skärgårdens specialförhållanden och kostnadsstruktur gör den nuvarande regeringen en kovändning. Som bortblåst är insikten att det ibland behövs särlösningar för att trygga, inte särrättigheter, utan samma rättigheter även för skärgårdsborna och svenskspråkiga. Den här kursförändringen antyder att staten försöker slingra sig ifrån sitt ansvar. Motiveringarna håller inte, säger Wallin.

 

Enligt Wallin måste regeringen nu göra tydliga markeringar om statsmakten vill bibehålla en levande tvåspråkig skärgård. Ett tydligt sätt är att hålla fast vid den välbeprövade och fungerande linjen där skärgårdsförhållanden och tvåspråkighet behålls som egna, starka koefficienter i statsbidragen.

 

- Efter många år av arbete för skärgården i regering och riksdagen vet jag personligen vad som krävs för att anordna en fungerande tvåspråkig service i skärgården. Den aktuella förändringen i kriterierna för statsandelar visar att regeringen hellre spelar hasardspel med skärgårdsbornas rätt till fungerande service på eget språk. Att kasta bollen till landskapen innehåller signalen att särskilda satsningar inte behövs för att upprätthålla en likvärdig service oberoende av var man bor. Detta får helt enkelt inte vara regeringens intention. Därför hoppas jag att regeringen ännu skulle se över den här frågan, säger Wallin.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15