Regeringens proposition till riksdagen om statsbudgeten för 2017

20.09.2016 kl. 13:00
Gruppanförande 20.9 2016, Stefan Wallin, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

Svenska riksdagsgruppen har förståelse för att det är svårt att i dagens finländska ekonomiska klimat presentera en balanserad budget. Tillväxtsiffrorna har skruvats ned, arbetslösheten fortsätter att vara hög och arbetsmarknaden fungerar dåligt. Det finns inget trollspö med vilket allt detta kan repareras. 

Det finns nog vissa ljusglimtar i regeringens budgetförslag – skattelättnaderna till följd av konkurrensavtalet, hushållsavdraget växer något, generationsväxlingar underlättas och momsreglerna för företagen förnyas.

Ändå bör det sägas klart från början. Svenska riksdagsgruppen har svårt att hitta den stora visionen i budgetboken. Bristen på visioner skapar en berättigad oro för landets framtid.

Det är nu regeringen borde stiga fram och genom sina nya förslag stärka framtidstron. Men vad gör man? Man erbjuder ingen kursändring när det gäller utbildningspolitiken trots att snart sagt alla samhällsaktörer krävt att en ändring måste komma. Krampaktigt klamrar sig regeringen fast vi de massiva utbildnings- och studiestödsnedskärningarna. Då Finland reste sig ur 90-talskrisen gjorde man det genom att satsa på utbildning och forskning. Varför är det annorlunda nu?

Högskolornas sits har blivit allt svårare och inom universitetsvärlden höjs röster för att universitetslagen, som trummades igenom 2010, borde ändras då lagen inte har lyckats trygga en stabil grundfinansiering av universiteten. Vår grupp har hela tiden framhållit att grundfinansieringen är viktigare än regeringsstyrda spetsprojekt.

Det är även högst oansvarigt att inom den yrkesinriktade grundutbildningen driva igenom en inbesparing på 190 miljoner euro från och med 2017, utan att regeringen först ha godkänt en klar plan eller en färdkarta på hur det ska göras. 

 

Värderade talman,

Regeringen gör heller inga större ansträngningar att korrigera eller balansera upp den kraftiga nedskärningen i biståndet som gjordes i årets budget.

Detta trots att en pinfärsk utvärdering som gjorts av Utrikesministeriet konstaterar att våra biståndsorganisationer har nått goda resultat, de jobbar kostnadseffektivt och det är i linje med Finlands utvecklingspolitik och mänskliga rättigheter.

Därför bör regeringen öka biståndet, heter det i UM:s evaluering. Just det, säger Svenska riksdagsgruppen. Ändå har regeringen valt att hålla anslaget till biståndsorganisationerna oförändrat, på samma låga nivå som i år.

I motsats till detta borde tillräckliga resurser garanteras för vårt arbete inom FN och dess organisationer. Vi bör också se till att medborgarorganisationerna på hemmaplan och expertorganisationer såsom nobelpristagaren Martti Ahtisaaris CMI kan fortsätta med det värdefulla arbete som de gör.

 

Värderade talman,

Regeringen har själv skapat enorma förväntningar på sitt sysselsättningspaket. Därför blev budgetmanglingens skörd ganska mager, även om förnyandet av arbetsförmedlingen är ett bra förslag, som vår grupp redan en längre tid efterlyst.

Det är tydligt att också regeringens sysselsättningspaket saknar den ambitionsnivå som behövs för att ge landet ett lyft. Det innehåller inte tillräckligt med åtgärder för att skapa 110 000 nya jobb och lyfta sysselsättningsgraden till 72 procent, som regeringen bundit sig till för denna valperiod. Vi behöver flera konkreta åtgärder, inte nya arbetsgrupper.

Svenska riksdagsgruppen presenterade på sitt sommarmöte i Borgå 10 konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget. Hör här, jag listar dem kort: förnya familjeledigheterna så vi får fler kvinnor på arbetsmarknaden, inför minijobsmodell för unga, gör arbetsmarknadsstödet mer sporrande, ta med privata arbetsförmedlingar, höj hushållsavdraget, öppna för lokala avtal, satsa på välmående i arbetslivet, höj inkomstgränserna för studiestödet, slopa behovsprövningen av utländsk arbetskraft och avskaffa de praktiska hindren för att asylsökande ska få ta emot arbete.

Vi ställer gärna vårt åtgärdspaket till regeringens förfogande. Vi avstår från alla upphovsrättsliga anspråk. Vi anser att det är bråttom att få folk i arbete, och vi önskar att regeringen slutar tveka och i stället visar handlingskraft.

Då det gäller regeringens socialpolitik kan vi inte acceptera att vårdpersonalen inom äldreomsorgen dras ned. Regeringen borde lyssna på Valvira som säger att människors rätt till god vård inte uppfylls om regeringen i ett rent inbesparingssyfte skruvar till personaldimensioneringen.

Vi sätter också tummen ner för regeringens förslag till jourreform och nedmontering av sjukhus i landet. Svenska riksdagsgruppen kommer benhårt att hålla fast vid alla medborgares rätt till god vård på rimligt avstånd, på såväl svenska som finska. Varje landskap borde ges jämlika möjligheter att själva fatta beslut om jouromfattningen. Vi säger nej till regeringens förslag med 12 A-landskap med fulljour och 6 B-landskap! 

 

Värderade talman,

I Svenska riksdagsgruppens alternativa budget, som senare kommer upp i debatt i denna sal, fäster vi stor vikt vid familjepolitiken. Vi kommer att föreslå en familjepolitisk helhetsreform som dels banar väg för större flexibilitet när det gäller att kombinera familj och arbete och dels höjer sysselsättningsgraden för kvinnor.

Bland annat Akava är helt på samma linje. Regeringen väljer ändå att blunda för de uppenbara svagheter som finns i dagens familjeledighetssystem.

Vi är vänner av valfrihet och flexibla sätt att kombinera familj och arbete. Regeringen måste minnas att det är vi beslutsfattare som är ansvariga för de strukturer som finns – är strukturerna dåliga och passiverande måste man ha mod att reformera dem. Det kommer vi att göra när vi presenterar vår alternativa budget om några veckor.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00