Rivstart i höstens politik

17.09.2016 kl. 08:10
Riksdagsarbetet har kommit igång efter sommaruppehållet och hösten började med en riktig rivstart. Redan nu står det ganska klart att vi har två stora helheter som kommer att dominera höstens debatter, det är ekonomin inklusive sysselsättningen samt vård- och landskapsreformen.

Vård- och landskapsreformen är, som ni säkert vet, en riktig långkörare. I början av september släpptes det enorma lagpaketet på utlåtanderunda. Till saken hör ändå att det fortfarande finns flere stora bitar som inte regeringen klarat av att avgöra. En av dem är valfriheten för patienten och hur den skall förverkligas i praktiken .Jag hade också förväntat mig få se en ordentlig språkkonsekvensbedömning, men fick besviket konstatera att någon sådan inte gjorts. I en reform som kommer att ha långt gående konsekvenser för individens rätt till faktisk service, vård och omsorg på sitt modersmål, svenska eller finska, kan regeringen inte blunda. Vi har all rätt att kräva en ärlig och öppen analys av konsekvenserna. Här handlar det inte om att regeringen inte skulle vara medveten om att det finns problem med de språkliga rättigheterna i reformen, det har vi minsann upplyst dem om sedan dag 1. Nej, nu är det mera frågan om att man medvetet valt att förbise dem.

Det som hänger tätt ihop med vårdreformen är jourreformen som i sig handlar om en enorm centralisering av tillgången till HVC-och sjukhusjourer runt om i landet. Här är det ingen nyhet att jag och SFP kämpat för att Vasa centralsjukhus ska vara ett av de 12 sjukhus som ges s.k. fulljourstatus där beredskapen skall finnas dygnet runt inom många specialiteter. Justitieministeriet gav i veckan ett utlåtande gällande detta förslag och  budskapet är solklart: förslaget saknar en språkkonsekvensbedömning. Nu måste en sådan göras, där man beskriver hur vården och situationen för patienterna i praktiken skulle förändras. Man måste också göra en bedömning om de finsk- och svenskspråkiga skulle vara i en faktisk jämlik situation, med Seinäjoki som fulljoursjukhus. Om de språkliga rättigheterna inte kan garanteras måste man välja ett annat alternativ. Huruvida regeringen kommer att lyssna till Justitieministeriet återstår att se. En klok regering lyssnar, och vi kommer naturligtvis i svenska riksdagsgruppen att fortsätta jobba hårt för modellen 12+1, så att Vasa kommer med.

Det andra stora temat för hösten är ekonomin och sysselsättningen. Regeringen har satt upp en ambitiös målsättning - 110 000 nya jobb ska skapas. Vi vet att konkurrenskraftsavtalet inte räcker och därför har vi från SFP föreslagit 10 konkreta åtgärder som skulle skapa fler arbetsplatser, medföra en större jämställdhet på arbetsmarknaden och ta bort onödiga hinder för att ta emot arbete. Vi vill också göra en ordentlig satsning på välmående i arbetslivet, försnabba vägen tillbaka till arbetsmarknaden för arbetslösa och stöda inträdet för unga och invandrare på arbetsmarknaden. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15