Det är med utbildning vi bygger morgondagens Finland!

09.09.2016 kl. 15:52
Sammandrag av riksdagsledamot, partiordförande, Anna-Maja Henrikssons tal vid Novias inskription fredag 9.9.2016

Vad ska du bli när du blir stor? Den frågan ställde jag för sju år sedan då jag senast hade äran att hålla tal vid Novias inskription. Jag konstaterade då att frågan är vanlig att få då man är barn och att många säkert svarat på den med bestämdhet.

Med facit på handen kan jag säga att frågan om vad man vill bli som stor inte blir mindre aktuell  trots att man blir äldre.

 

För att dagens studerande ska få bästa möjliga utgångsläge inför arbetslivet behövs en kvalitativ småbarnsfostran, förstklassig grundskola och en högklassig vidareutbildning efter det. Att satsa på utbildning är aldrig fel. Tvärtom är det en av de bästa investeringar i oss själva vi som individer kan göra.
 
Den utbildning vi har i Finland ska motsvara de behov arbetsmarknaden har så att vi utbildar till arbete – inte till arbetslöshet. Trots att arbetsmarknaden inte är konstant utan ändras med åren och kraven på arbetstagarna emellanåt ändras så lever Yrkeshögskolan Novia i tiden.

 

Låt mig också säga att Yrkeshögskolorna har en viktig roll i vårt samhälle. De skall inte bara utbilda utan också fungera som utvecklare i sina regioner. För Svenskfinland är det viktigt att Novia har verksamhet på flera orter. Här i Vasa, men också i Raseborg, Åbo och Jakobstad. Alla orter i regioner som är viktiga för det svenska i Finland och därmed för det tvåspråkiga Finland på sikt. I dessa centraliseringens tidevarv, är det friskt att inse att all centralisering inte är av godo. Det finns en orsak till att de finlandssvenska regionerna mår relativt väl, och jag vill påstå att det också hänger samman med den insikt som funnits att se till att högskole- och yrkeshögskoleutbildning kunnat skötas på en kvalitativ nivå på fler än tre orter i landet. Med dagens teknik, där inte enbart telefonen är uppfunnen, är det också möjligt att hålla levande kontakt med kolleger på andra sidan jordklotet utan större problem. Den mänskliga kontakten kan upprätthållas också på annat sätt än genom att sitta vid samma kaffebord. Men kvaliteten i utbildningen ska vi värna om, det är det absolut viktigaste. Men lika litet som stort alltid skulle vara vackert - ja lika litet är en mindre enhet kvalitativt sämre per automatik än en större!
 
Vad gäller utbildningslösningarnas framtid i Svenskfinland efterlyser jag därför mera dialog och mindre soloutspel. Vi sitter nämligen i samma båt, och vår gemensamma uppgift är att hålla hela den båten flytande!
 
Finlands regering samlades för ett par veckor sedan till budgetria för att besluta om vårt lands kommande års budget. De enorma nedskärningarna i utbildningen kvarstår även trots att vi i SFP visat att det finns alternativ att ta till så att nedskärningarna inte behöver göras.
 
Regeringspartierna lovade före riksdagsvalet också att studiestödet inte ska försvagas, men gör nu helt tvärtom. Regeringen skär i studiepenningen och vill göra studiestödet mera lånebaserat. Det här är helt fel väg att gå. Man kunde också berättigat fråga; vilken annan grupp i samhället tvingas avstå från över 25 % av sin utkomst? Vi i SFP anser att alla ska ha lika möjligheter att skaffa sig en högre utbildning, oberoende föräldrarnas bakgrund och inkomster samt att att studiestödets inkomstgränser borde höjas.
 
Högt kunnande, utbildning och bildning har varit grunden för Finlands framgång, och att satsa på utbildning och kunnande stärker vår internationella konkurrenskraft. Att skära i utbildning och bildning är att skära i Finlands och finländarnas framtid. Detta gör besluten om nedskärningar kortsiktiga och direkt skadliga.
 

 

Kom också ihåg att studierna inte är allt. Det är få som ångrar att de aktiverat sig i studerandeföreningar eller studerandekåren. Det kan ge värdefulla erfarenheter, kunskaper och nätverk som håller livet ut. Minst lika viktigt är det att annars också ha balans i sitt personliga liv. Att låta sig må bra. Det behövs tillräckligt med sömn och motion, men också tillräckligt med tid för vänner och fritid. Lägg märke till varandra, bry er om varandra. Uppmuntra och stöd din kompis, och var inte rädd att söka hjälp om något börjar kännas övermäktigt. Det finns alltid lösningar. Att det finns en fungerande hälsovård även för yrkeshögskolestuderande är naturligtvis också väldigt viktigt. Se till att ni använder den. Den finns till för er.

 

Vårt land kommer bland annat att behöva företagare, ingenjörer och kreatörer som utvecklar produkter som tilltalar såväl den nationella som den globala marknaden. Vi behöver kreativa lösningar inom vård och omsorg och säkert en hel del ny teknologi, men aldrig kommer apparater och teknologi att fullt ut kunna ersätta händer och mänsklig kontakt. Om någonstans så är det inom vård, skola och omsorg som behovet av svenskspråkig och tvåspråkig personal också måste kunna tryggas på sikt. Därför är Novias roll är central. Vårdens behov av personal i framtiden kommer att vara betydande och jag hör till dem som tror att vi inte kommer att klara att täcka det behovet med enbart ”egen” arbetskraft. Därför kan vi inte vara främmande för invandring, inte bara inom vården utan samhället överlag.

 Vi, som människor, behöver samvaro och en känsla av delaktighet för att må bra. Vi behöver få använda alla våra sinnen. Här kommer kulturen in som en starkt bärande ingrediens i våra samhällen. Kulturen ökar bevisligen vårt välmående och för oss finlandssvenskar är det naturligtvis viktigt att vi har möjlighet att också inom musik, teater, bildkonst och andra kulturämnen få vår utbildning på svenska. Detta för att vi även i framtiden ska ha en finlandssvensk kulturautonomi.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30