Utmaningarnas höst

10.09.2016 kl. 10:53
Riksdagsarbetet körde igång med full fart denna vecka. Mycket är på gång, men det står klart att det är två stora frågor som kommer att dominera arbetet i riksdagen under den kommande hösten.

 

Det är sysselsättningen och vård- och landskapsreformen. Och det är minsann stora frågor att bita i. Regeringen har som mål att skapa 110 000 nya arbetsplatser. En ambitiös målsättning som kommer att kräva verkliga reformer. Vi får inte upp sysselsättningen med enbart finjusteringar eller tillsättande av nya arbetsgrupper.


 

Från SFP:s och svenska riksdagsgruppens sida har vi föreslagit 10 konkreta åtgärder som skulle skapa flerarbetsplatser, medföra en större jämställdhet på arbetsmarknaden och ta bort onödiga hinder för att ta emot arbete. Bland annat vill vi förnya hemvårdsstödet och systemet för familjeledigheterna. Det är oroväckande att Finland har färre kvinnor i arbetslivet än de övriga nordiska länderna. För att minska på löne- och pensionsskillnaderna mellan kvinnor och män behöver vi en reform av familjeledigheterna. Familjerna ska naturligtvis själva få välja, men strukturerna måste vara sådana att de inte bildar kvinnofällor.


 

Regeringen har också missat en annan stor och synnerligen viktig del av arbetslivet, nämligen välmående i arbetet. Varje år sätter vi ca 25 miljarder euro på  sjukpensioner, sjukfrånvaro och arbetsolycksfall. Självfallet handlar det också delvis om kroniska sjukdomar och olycksfall. Men uppenbart är att en större satsning på arbetshälsa och rehabilitering skulle spara pengar åt samhället och öka produktiviteten samtidigt som det också skulle förbättra individernas livskvalitet. Det är väldigt viktigt att vi på allvar börjar satsa på arbetshälsan, inte minst med tanke på att regeringen vill förlänga arbetskarriärerna. Om vi ska orka jobba längre, måste vi också förstå att satsa på välmående.


 

Den andra frågan som kommer att dominera arbetet är vård- och landskapsreformen, en riktig långkörare. Förra veckan släpptes ett enormt lagpaket gällande vårdreformen på utlåtanderunda. I lagpaketet hade jag förväntat mig få se en ordentlig språkkonsekvensbedömning, men fick besviket konstatera att någon sådan inte gjorts. Reformen är otroligt omfattande och berör så gott som alla finländare, och vi har all rätt att kräva en ärlig, öppen analys av konsekvenserna. Förslaget att Vasa centralsjukhus inte skulle vara ett s.k. fulljoursjukhus är tyvärr ytterligare ett bevis på hur vår nuvarande regering nonchalerar den svenskspråkiga befolkningens rätt till vård på eget modersmål. Reformen handlar nu om centerdriven maktpolitik där de svenskspråkiga medborgarnas rättigheter kommer i kläm. Jag och SFP kommer att fotstätta kräva en ordentlig språkkonsekvensutredning. Något annat kan inte accepteras. Därtill är det så att det utöver tvåspråkigheten finns många andra sakargument som talar för VCS, men som regeringen väljer att blunda för. På det lokala planet är det viktigt att slå vakt om Jakobstads sjukhus framtid och tillgång till allmänjour dygnet runt. Viktigt är också Kronobys möjlighet att även framöver kunna vända  sig mot Karleby då det gäller vården. Något som regeringen tack och lov tycks inse.

 

SFP kommer att fortsätta vara det alerta, konstruktiva oppositionspartiet som inte räds för att ryta till då det behövs. Rättvisa i beslutsfattandet, förmåga att se till alla medborgares bästa  och ett äkta engagemang för att föra Finland framåt är vad vill erbjuda.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37