Pressmeddelande

Låt studerande förtjäna

09.09.2016 kl. 12:50

SFP:s partiordförande Anna-Maja Henriksson tog upp frågan om högskolestuderandes inkomstgränser i sitt tal på Yrkeshögskolan Novias inskription idag. Hon konstaterade att studiestödets inkomstgränser borde höjas och att studerande inte ska bestraffas för att de jobbar vid sidan om studierna

- Det är oacceptabelt att regeringen Sipilä skär i studiestödet. Det är dock samtidigt paradoxalt att regeringen envist håller fast vid studiestödets inkomstgränser, eftersom det gör att studerandes möjligheter att arbeta vid sidan om studierna begränsas, säger Henriksson.

- Studiestödets inkomstgränser orsakar bekymmer för många studerande, som måste betala tillbaka sitt stöd ifall de förtjänat lite för mycket eller helt och hållet väljer att sluta arbeta då de kommit upp till inkomstgränsen. Dessutom är det viktigt att minnas att arbetserfarenhet är en viktig inkörsport till en kommande arbetskarriär.

- Den straffränta som uppbärs då studiestödet ska återbetalas är därtill helt oskälig. Årligen används det ett stort antal arbetstimmar till studiestödets återbetalningsbyråkrati. Jag trodde att regeringen hade för avsikt att genomföra ett ordentligt normtalko och då kunde man gärna börja här.

Inkomstgränserna för studerande höjdes senast 2008 från 550 euro till

660 euro per stödmånad. Straffräntan som uppbärs då studiestödet ska återbetalas ifall någon gått över inkomstgränsen ligger på 15 %.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.

17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.

11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.

13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.

30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.

23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.

11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.

03.10.2006 kl. 00:00