Vad blir det av de utlovade 110 000 jobben?

08.09.2016 kl. 10:44
Regeringen informerade förra veckan om statsbudgeten 2017. Trots några ljusglimtar, såsom höjningen av hushållsavdraget, är planerna minst sagt effektlösa

 

Regeringen uppger att man med denna budget kan uppnå 10 000 nya arbetsplatser. Finansministeriet säger för sin del att åtgärderna inte räcker till för att uppnå 72 % sysselsättning, vilket regeringen uppställt som sitt mål.

 

- Regeringens löfte om 110 000 nya jobb gäller förvisso hela valperioden, så tid finns ännu. Men regeringen verkar inte ha bråttom med att uppfylla målet. Klockan tickar hela tiden för landets 378 000 arbetslösa. Varför beter sig regeringen som en tandlös papperstiger då den nu kastar bollen till arbetsmarknadsorganisationerna istället för att bära sitt ansvar. Också regeringen har redskap att ta till, säger Svenska riksdagsgruppens ordförande Stefan Wallin.

 

Svenska riksdagsgruppen presenterade på sitt sommarmöte i Borgå 10 konkreta åtgärder för att förbättra sysselsättningsläget. Wallin förundrar sig över att regeringspartierna valt att ignorera flera av dessa åtgärder.

 

- Åtgärderna vi presenterade är inget vi kräver upphovsrätt på, utan de är utarbetade för att få Finlands ekonomi på fötter. Varje arbetsinsats är värdefull. Vi ställer gärna vårt åtgärdspaket till regeringens förfogande. För vår del är det bråttom att få folk i arbete, även om regeringen inte verkar tycka det.

Stefan Wallin

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00