Båtskatten – populistisk plakatpolitik

06.09.2016 kl. 10:43



Att regeringen enats om att införa en båtskatt från nästa år känns lite som ett dåligt skämt.

Finland har 378 400 arbetslösa. Arbetslösheten kostar över 6 miljarder euro per år. Men, i stället för att vidta seriösa åtgärder för att få upp sysselsättningen och få fler finländare i jobb prioriterar Sannfinländarna i budgetförhandlingarna att driva igenom en ny byråkratisk båtskatt, som tidigare regeringar konstaterat att knappt kommer inbringa några nettopengar, eftersom den lär bli så krånglig att driva in.

 

Timo Soini motiverade båtskatten triumferande med att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar". Det verkar som att vår utrikesminister borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. För i den finländska och åländska skärgården hittar man inte många båtar som skulle platsa i Cannes eller Monte Carlo. I stället riskerar det att drabba vanliga styrpulpetare och andra båtar som människor behöver i sina vardagliga liv på sommaren, och för många också andra årstider. Båtarna beskattas redan vid inköp. Båtarnas bränsle vid användning likaså. Dessutom riskerar skatten att påverka skärgårdsturismen och den finländska småbåtstillverkningen negativt vilket i sin tur skulle vara dåligt för den finländska ekonomin.

 

Det är tråkigt när de politiska prioriteringarna börjar utgå från behovet av att fixa krisande gallupsiffror i stället för att fixa verkliga problem i ett krisande samhälle. För om en utrikesminister, som också råkar vara vice statsminister, uttrycker sig så populistiskt om en ny skatt är det ett tecken på att något inte står rätt till i samhället, regeringen eller Sannfinländarna.

 

Den nya skatten ska nu beredas och det mesta är ännu oklart. Den bästa lösningen skulle vara att låta bli att införa båtskatten överhuvudtaget. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya skatter som knappt hämtar in några pengar. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Ramarna för statsfinanserna 2014-2017

Gruppanförandet framfört av riksdagsledamot Mats Nylund 9.4 2013.
09.04.2013 kl. 15:00

Den internationella energi- och klimatpolitiken.

Riksdagsledamot Christina Gestrin framförde gruppanförandet i remissdebatten om den nationella energi- och klimatpolitiken 3.4 2013.
03.04.2013 kl. 15:00

Boende till skäligt pris.

Riksdagsledamot Astrid Thors. Gruppanförande 20.3 2013 i debatten om interpellation om boende till skäligt pris.
20.03.2013 kl. 14:38

Regionförvaltningsreformen

Gruppanförande 5.3 2013 hållet av riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos. Tema: Statsrådets redogörelse till riksdagen om verkställandet och utfallet av regionförvaltningsreformen
05.03.2013 kl. 15:12

Gruppanförande om butikernas öppettider 20.2 2013

Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars. Då butikernas öppettider liberaliserades 2009 förutsatte riksdagen att regeringen inom tre år avger en redogörelse för vilka effekterna blev i ett tiotal uppräknade avseenden. Det måste kunna sägas rent ut att den redogörelse som nu föreligger i några avseenden är en lätt besvikelse. Några av de centrala effekterna har egentligen inte utretts alls.
20.02.2013 kl. 15:00

Inerpellation om regeringens ekonomiska- och industripolitik

Gruppanförande den 13.2 2013. Riksdagsledamot Lars Erik Gästgivars.
13.02.2013 kl. 14:00

Gruppanförande vid riksmötets öppningsdebatt

Gruppordförande Mikaela Nylander höll svenska riksdagsgruppens anförande i samband med riksmötets öppning 12.2 2013
12.02.2013 kl. 14:00