Båtskatten – populistisk plakatpolitik

06.09.2016 kl. 10:43



Att regeringen enats om att införa en båtskatt från nästa år känns lite som ett dåligt skämt.

Finland har 378 400 arbetslösa. Arbetslösheten kostar över 6 miljarder euro per år. Men, i stället för att vidta seriösa åtgärder för att få upp sysselsättningen och få fler finländare i jobb prioriterar Sannfinländarna i budgetförhandlingarna att driva igenom en ny byråkratisk båtskatt, som tidigare regeringar konstaterat att knappt kommer inbringa några nettopengar, eftersom den lär bli så krånglig att driva in.

 

Timo Soini motiverade båtskatten triumferande med att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar". Det verkar som att vår utrikesminister borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. För i den finländska och åländska skärgården hittar man inte många båtar som skulle platsa i Cannes eller Monte Carlo. I stället riskerar det att drabba vanliga styrpulpetare och andra båtar som människor behöver i sina vardagliga liv på sommaren, och för många också andra årstider. Båtarna beskattas redan vid inköp. Båtarnas bränsle vid användning likaså. Dessutom riskerar skatten att påverka skärgårdsturismen och den finländska småbåtstillverkningen negativt vilket i sin tur skulle vara dåligt för den finländska ekonomin.

 

Det är tråkigt när de politiska prioriteringarna börjar utgå från behovet av att fixa krisande gallupsiffror i stället för att fixa verkliga problem i ett krisande samhälle. För om en utrikesminister, som också råkar vara vice statsminister, uttrycker sig så populistiskt om en ny skatt är det ett tecken på att något inte står rätt till i samhället, regeringen eller Sannfinländarna.

 

Den nya skatten ska nu beredas och det mesta är ännu oklart. Den bästa lösningen skulle vara att låta bli att införa båtskatten överhuvudtaget. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya skatter som knappt hämtar in några pengar. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00