Båtskatten – populistisk plakatpolitik

06.09.2016 kl. 10:43



Att regeringen enats om att införa en båtskatt från nästa år känns lite som ett dåligt skämt.

Finland har 378 400 arbetslösa. Arbetslösheten kostar över 6 miljarder euro per år. Men, i stället för att vidta seriösa åtgärder för att få upp sysselsättningen och få fler finländare i jobb prioriterar Sannfinländarna i budgetförhandlingarna att driva igenom en ny byråkratisk båtskatt, som tidigare regeringar konstaterat att knappt kommer inbringa några nettopengar, eftersom den lär bli så krånglig att driva in.

 

Timo Soini motiverade båtskatten triumferande med att få klämma åt "herrarnas lustjakter och juppyskotrar". Det verkar som att vår utrikesminister borde tillbringa lite mer tid i den finländska och åländska verkligheten. För i den finländska och åländska skärgården hittar man inte många båtar som skulle platsa i Cannes eller Monte Carlo. I stället riskerar det att drabba vanliga styrpulpetare och andra båtar som människor behöver i sina vardagliga liv på sommaren, och för många också andra årstider. Båtarna beskattas redan vid inköp. Båtarnas bränsle vid användning likaså. Dessutom riskerar skatten att påverka skärgårdsturismen och den finländska småbåtstillverkningen negativt vilket i sin tur skulle vara dåligt för den finländska ekonomin.

 

Det är tråkigt när de politiska prioriteringarna börjar utgå från behovet av att fixa krisande gallupsiffror i stället för att fixa verkliga problem i ett krisande samhälle. För om en utrikesminister, som också råkar vara vice statsminister, uttrycker sig så populistiskt om en ny skatt är det ett tecken på att något inte står rätt till i samhället, regeringen eller Sannfinländarna.

 

Den nya skatten ska nu beredas och det mesta är ännu oklart. Den bästa lösningen skulle vara att låta bli att införa båtskatten överhuvudtaget. Finansministeriets tjänstemän måste få arbeta med saker som kan få fart på ekonomin i stället för att införa mer byråkrati och nya skatter som knappt hämtar in några pengar. Det arbetet borde också regeringen fokusera på.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30