1) Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform.
Dagens nuvarande system fördröjer kvinnors inträde i arbetslivet.
En av viktigaste åtgärderna för att få upp sysselsättningsgraden i samhället är att främja kvinnors sysselsättning. Det sker bäst genom att förnya systemet med familjeledigheter och genom att reformera hemvårdsstödet. Faktum är att de flesta familjer söker en dagvårdsplats för sitt barn senast då barnet fyller två år. I den åldern har barnets sociala behov vaknat och det är pedagogiskt motiverat att vårdas i grupp. Därför anser vi att tiden för att kunna utnyttja hemvårdsstöd borde förkortas med ett år. Genom förkortningen kan föräldern som är hemma med barnet tidigare återvända till arbetslivet.
Familjer kunde flexibelt ges rätt att själv besluta när under barnets tidiga uppväxtår man utnyttjar möjligheten till hemvårdsstöd.
Parallellt med reformen av hemvårdsstödet bör familjeledigheten fördelas jämnare mellan båda föräldrarna. Papporna bör fås att ta större ansvar för vården av barnet. Idealet vore att gå in för 6+6+6-modellen. Man bör kunna utvidga kretsen som kan använda rättigheterna, exempelvis så att föräldraledighet gäller även pappor som inte bor med mamman, eller en annan nära anhörig om det inte finns två föräldrar.
Den tredje delen av vår familjepolitiska helhetsreform är avgiftsfri småbarnspedagogik för alla barn som fyllt tre år. Att bara cirka 75 procent av de finländska barnen över tre år deltar i småbarnpedagogiken är på tok för litet. Vi borde gå in för den svenska modellen där fyra timmar småbarnspedagogik dagligen är gratis. De timmar som överskrider fyra timmar är avgiftsbelagda.
Svenska riksdagsgruppen är nöjd med att lärarfacket OAJ nyligen gått in för att backa upp denna modell och att undervisnings- och kulturminister Grahn-Laasonen visat intresse för den. Nu förväntar vi oss målmedvetna åtgärder.
2) Vi behöver ryggrad i utlänningspolitiken.
Regeringen fortsätter sin inhumana flyktingpolitik som Svenska riksdagsgruppen på inga villkor kan godkänna.
Förkortningen av besvärstiden för ett asylärende från 30 dagar till 21 eller 14 dagar beroende på instans motiveras med att processen skall försnabbas. De facto handlar det om att göra det svårare för asylsökande att få uppehållstillstånd i Finland. Ju kortare tid för besvär och ju sämre möjlighet till rättsligt biträde, desto svårare blir det för den asylsökande att göra sin rätt gällande. Också grundlagsutskottet ställde sig kritiskt till förslaget. Det nu stadfästa lagförslaget begränsar avsevärt asylsökandes möjligheter att få rättshjälp. Asylsökandes särskilt utsatta situation, traumatisering, tortyrfall, bristande läs- och skrivkunskaper eller låga ålder gör det svårare att föra ett tydligt asylsamtal.
Vi kan inte acceptera en utlänningspolitik som leder till att offer för människohandel hänsynslöst avvisas. Vi kräver även att offer för människohandel ska ha rätt att få plats på skyddshem.
Svenska riksdagsgruppen uppskattar den aktivitet som författare, rättslärda och andra medborgare visat då det gäller att protestera mot den allt stramare asylpolitiken.
Förhoppningsvis vaknar regeringen nu med statsminister Sipilä i spetsen till insikt. Vi kommer att fortsätta kräva svar och kursändring av regeringen. Vi vill leva i ett humant Finland där mänskan sätts i fokus och där värdegrunden är stabil. Vi mår alla bättre i ett sådant samhälle.
Regeringen borde också ta till sig kritiken som visar att den skärpta asylpolitiken de facto förlänger besvärsprocesserna vilket i längden blir dyrare.
3) Vi behöver förnya arbetslivet.
Det är bra att regeringen i samband med budgetmanglingen strävar att hitta nya åtgärder för att skapa flera jobb. Sysselsättningsgraden måste upp.
Hänvisande till ovanstående punkter 1 och 2, kan konstateras att det inte har gjorts tillräckligt för att bättre integrera invandare och unga kvinnor i den arbetsreserv som behövs för att bygga upp vårt land.
Vi efterlyser också nya ansträngningar för att förbättra omständigheterna för lokala avtal och vi förstår inte arbetsminister Lindströms ointresse för att driva denna process vidare. Vi behöver en helt ny samtalskultur på arbetsplatserna där arbetsgivare och arbetstagare diskuterar sig fram till lösningar som är bäst för företaget eller den offentliga arbetsplatsen.
Välmående i arbetslivet har vi heller inte mera råd att negligera. Det kan bevisligen spara samhället miljarder, samtidigt som det kan spara på individens hälsa. Ett nationellt program för bättre arbetshälsa bör snarast initieras. Ju bättre människor mår, desto längre orkar de jobba. Samtidigt blir kostnaderna för sjukfrånvaro och förtidspensionering lägre och produktiviteten blir bättre. Vi kan erbjuda regeringen ett konkret förslag på hur man kan åtgärda arbetshälsan.
Riksdagsgruppen presenterade ett 10-punkters program för att skapa mer jobb på sitt sommarmöte den 24 augusti 2016, jfr skilt pressmeddelande.
4) Vi behöver patientorienterade vårdlösningar.
Svenska riksdagsgruppen inser behovet av en vårdreform, men anser att det är oklokt av regeringen att genomföra vårdreformen och landskapsreformen samtidigt. Nu riskerar förvaltningslösningarna bli det viktiga och grundfrågan hur patienten ska få en bättre och effektivare vård bli av sekundär betydelse.
Det finns en oro för att den stora reform som regeringen nu driver igenom resulterar i en försämrad service, samtidigt som man med de nya strukturerna inte lyckas få ned kostnaderna.
Också skillnaderna mellan regionerna riskerar växa. Regeringens beslut att driva igenom jourreformen före vårdreformen är olyckligt. På det sättet binder regeringen upp landskapen innan de har getts sin självbestämmanderätt.
Finland behöver utöver HUCS minst ett sjukhus med fulljour som fungerar på både svenska och finska. Det förutsätter Svenska riksdagsgruppen. Att landskapet Österbotten med sin stora svenskspråkiga befolkning skulle bli utan fullskalig dygnet runt jour är helt oacceptabelt. Vi efterlyser fortfarande att regeringen gör noggranna språkkonsekvensanalyser och bär sitt ansvar för ett tvåspråkigt Finland. Det är inte heller förenligt med ansvarsfull politik att nedgradera sjukhuset i en av Finlands, ekonomiskt och forskningsmässigt, mest livskraftiga regioner.
Professorn i förvaltningsrätt Olli Mäenpää har granskat de grundläggande språkliga rättigheterna i .
Mäenpää konstaterar att förslaget till ny jourstruktur är bristfälligt, särskilt när det gäller utvärderingen av centralsjukhusen i Vasa och Seinäjoki. Han konstaterar att en administrativ centralisering av specialsjukvården är en så stor omorganisering att man måste välja det alternativ som bäst tillgodoser de grundläggande språkliga rättigheterna. Det här kan innebära problem när lagförslaget ska behandlas i grundlagsutskottet, konstaterar Mäenpää.
Som riksdagsgrupp är vi bekymrade över att statsministerpartiet Centern verkar negligera grundlagskritiken.
Svenska riksdagsgruppen kräver att man i alla landets svensk- och tvåspråkiga regioner ska ha rätt att använda sitt modersmål vid sjuktransporterna.
Den vård- och jourreformen som regeringen har skissat upp kommer att leda till längre transportsträckor. För att undvika ett ambulansrally bör reformen genomföras så att medborgarna runt om i landet kan garanteras jämlik tillgång till allmänmedicinska dygnet runt-jourtjänster vid hälsocentraler och regionsjukhus.
5) Vi behöver bana väg för framtidens energimarknad.
Energirevolutionen är en möjlighet för Finland. Genom att skapa en dynamisk hemmamarknad ger vi våra företag en möjlighet att gå på export med stöd av starka referensobjekt.
Parisavatalet ställer stora krav på vår energiproduktion. Före år 2030 skall vi skära ner våra CO2 utsläpp med 39% och andelen förnybar energi i vår energipalett skall överstiga 50% . Det kräver åtgärder.
Framtidens energiproduktion kommer i allt högre grad att ske lokalt. Vi har en stor potential för bioenergi, för vindenergin och för solenergi. Men vi har ett stödsystem som inte verkar på ett optimalt sätt, och en lagstiftning som inte främjar lokal produktion.
Vårt nuvarande stödsystem för förnybar energi baserar sig på inmatningstariffer. Detta system bidrar inte till en jämlik, konkurrenskraftig marknad. För att säkerställa en bred palett produktionsformer bör framtidens marknad för förnybar energi basera sig exempelvis på auktioner. På det sättet skapar vi en jämlik marknad där prisnivån är rimlig. Lokal produktion måste underlättas genom att möjliggöra kollektivt ägda småkraftverk utan att de belastas med oskäliga bikostnader. Bolagsform eller tomtindelning skall inte vara ett hinder för utbyggnad av lokalt producerad förnybar energi.
6) Vi behöver en positiv attityd, satsningar på utbildning och företagande.
Över lag behöver vi ett positivare andligt klimat här i landet. Trots kräftgången i ekonomin måste vi tro på en bättre framtid. Negativism smittar lätt av sig och man kan se en oroväckande trend bland unga människor. Många väljer att flytta utomlands, till Sverige och andra länder, för man upplever att framtiden är oviss här, men också för att man upplever att det mentala klimatet inte är tillräckligt sporrande. Vi har inte råd med en sådan hjärnflykt.
Regeringspartiernas utbildningspolitiska festtal och vallöften är tyvärr totalt bortkopplade från den verklighet i vilken regeringen agerar. Vi i Svenska riksdagsgruppen ser kunnande, utbildning och forskning som nyckeln till Finlands framgång såväl nu som i framtiden. Istället för kortsiktiga nedskärningar, ska vi satsa på kunnande och bildning.
Svenska riksdagsgruppen anser att det måste göras mera radikala förändringar i arbetslivet. Tröskeln att anställa och tröskeln att ta emot jobb måste bli lägre.
För att få unga lättare in i arbetslivet har vi förespråkat en minijobs-modell som också har praktiserats i Tyskland.
Kortsiktigt av regeringen är också att i nästa års budget skära ned på den uppsökande ungdomsverksamheten, som SFP under tidigare regeringsperioder framgångsrikt har varit med och byggt upp. Det är relativt små resurser som behövs för att upprätthålla uppsökande verksamhet, som kan hindra tidig marginalisering.
Finland har mycket att vinna på att vidta åtgärder som signalerar att företagare uppskattas och att vårt land är smidigt och attraktivt för företagare. Vi välkomnar en övergång till momsbetalning enligt kontantprincipen, men vi efterlyser också andra åtgärder som gynnar företagande. Regelverken bör förenklas och vi understöder förslaget att ge tillväxtorienterade företag möjlighet att uppta samfundsskatten som en skatteskuld under de fyra första åren.
7) Vi behöver fler som tar hänsyn till svenskan i Finland
Svenska riksdagsgruppen oroar sig för att svenska strukturer inom vården och rättsväsendet i Finland i allt större grad begränsas och raseras. Samtidigt verkar det i samhällsklimatet allt mer acceptabelt att visa sin okunskap eller direkt negativa inställning gentemot det svenska i Finland. Vi kräver att regeringen gör språkkonsekvensbedömningar i alla centrala förvaltningsreformer som berör det tvåspråkiga Finland och att alla opinionsbildare tar avstånd från fördomar eller direkt fientliga inställningar som riktats mot finlandssvenskar.
Regeringen borde nu förstå att satsa mer på kunskaper i de inhemska språken, inte mindre. Det ger oss konkurrensfördelar. Goda språkkunskaper är porten till vårt eget samhälle, Norden, Europa och världen.
