Mer Europa betyder mer jämlikhet och mindre rasism

01.07.2016 kl. 14:14
Önskan från Storbritanniens folk om att lämna EU har medfört stora ekonomiska konsekvenser för både Storbritannien och Europa.

Riksdagsledamot Eva Biaudet påminner att tongångarna i diskussionen kring Brexit kan ha ännu allvarligare konsekvenser.

 

- Diskussionen har varit förenklad och fokuserat på teman som invandring och flyktingsituationen eftersom de främlingsfientliga politikerna har lyckats vända bort blickarna från sig själva. Istället har dessa politiker målmedvetet skapat en fiendebild av utlänningar, som de hävdar att hotar de bekanta, nationella strukturerna, oberoende av i vilket antal de kommer eller vilken diversitet de representerar. Hatprat, rasism och kvinnohat även i etablerade politiska rörelser gör var och en av oss kvinnor eller person tillhörande någon minoritet potentiella offer för våld eller våldstrakasserier, säger Biaudet.

 

- Medborgarnas fria rörlighet är en av de fyra stora friheterna och viktig för att skapa mer förtroende och nätverk mellan människorna i Europa. Isolation skapar misstroende.

 

Enligt Biaudet behövs ett enat Europa nu mer än någonsin, för att leva upp till förväntningarna om en bättre EU. Hon efterlyser från regeringen tillsammans med de övriga nordiska EU-länderna för att bygga upp en EU-strategi. Målet för strategin skulle vara att fördjupa europeiska och nordiska värderingar om jämlikhet och jämställdhet.

 

- Våld mot kvinnor är en av EU-ländernas allvarligaste människorättsproblem, och det stör även kvinnornas och EU-ländernas utveckling på många sätt. Därför skall vi aktivt arbeta för att EU skall skriva under Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor. För att bygga ett gemensamt och bättre Europa behövs också kvinnor!

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55