Mer Europa betyder mer jämlikhet och mindre rasism

01.07.2016 kl. 14:14
Önskan från Storbritanniens folk om att lämna EU har medfört stora ekonomiska konsekvenser för både Storbritannien och Europa.

Riksdagsledamot Eva Biaudet påminner att tongångarna i diskussionen kring Brexit kan ha ännu allvarligare konsekvenser.

 

- Diskussionen har varit förenklad och fokuserat på teman som invandring och flyktingsituationen eftersom de främlingsfientliga politikerna har lyckats vända bort blickarna från sig själva. Istället har dessa politiker målmedvetet skapat en fiendebild av utlänningar, som de hävdar att hotar de bekanta, nationella strukturerna, oberoende av i vilket antal de kommer eller vilken diversitet de representerar. Hatprat, rasism och kvinnohat även i etablerade politiska rörelser gör var och en av oss kvinnor eller person tillhörande någon minoritet potentiella offer för våld eller våldstrakasserier, säger Biaudet.

 

- Medborgarnas fria rörlighet är en av de fyra stora friheterna och viktig för att skapa mer förtroende och nätverk mellan människorna i Europa. Isolation skapar misstroende.

 

Enligt Biaudet behövs ett enat Europa nu mer än någonsin, för att leva upp till förväntningarna om en bättre EU. Hon efterlyser från regeringen tillsammans med de övriga nordiska EU-länderna för att bygga upp en EU-strategi. Målet för strategin skulle vara att fördjupa europeiska och nordiska värderingar om jämlikhet och jämställdhet.

 

- Våld mot kvinnor är en av EU-ländernas allvarligaste människorättsproblem, och det stör även kvinnornas och EU-ländernas utveckling på många sätt. Därför skall vi aktivt arbeta för att EU skall skriva under Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpande av våld mot kvinnor. För att bygga ett gemensamt och bättre Europa behövs också kvinnor!

 

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00