Statsministerns upplysning med anledning av folkomröstningen i Förenade kungariket

01.07.2016 kl. 10:36
Gruppanförande 1.7 2016, Anna-Maja Henriksson, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

Premiärminister David Camerons nederlag i folkomröstningen om EU är den enstaka mest betydelsefulla händelsen i Europa sedan Berlinmuren föll 1989. Så kommenterar Sveriges förra stats- och utrikesminister Carl Bildt Brexit och det är lätt att hålla med.

Storbritanniens utträde är en historiskt revolutionerande händelse som förändrar Europa. Vad det innebär vet vi inte ännu. Kaoset i den brittiska inrikespolitiken verkar totalt. Det tycks inte finnas någon klar plan på hur man ska gå vidare. Kanske man trots allt inte riktigt insåg konsekvenserna av folkomröstningen.

 

Trots att Cameron har gjort en kardinal felbedömning och lyckats splittra sitt eget parti, sitt land och skapa instabilitet i EU så är det en given utgångspunkt för Finland att i detta svåra läge förhålla sig sakligt till Storbritannien. Förenade kungariket har alltid varit ett viktigt land för Finland både politiskt och ekonomiskt.

Vad vi behöver nu är ett klart besked från britterna. Perioden av osäkerhet bör bli så kort som möjligt. Förhandlingarna om ett nytt avtal måste startas. På inga villkor kan EU bli ett smörgåsbord där man tar de bitar som smakar bäst. Storbritannien tvingas nu stå upp för konsekvenserna av sitt eget beslut.

 

Värderade talman,

Svenska riksdagsgruppen finner regeringens, eller kanske utrikesminsterns, hållning minst sagt märklig. Vad vill utrikesminister Soini signalera med sina uttalanden? Utåt sett verkar utrikesministerpartiet ägna sitt åt dubbelspel då sannfinländska ledamöter flaggar för att man även i Finland borde rösta om ett utträde.

Det är ingen hemlighet att Soini länge sympatiserat och samarbetat med förgrundsfiguren för Brexit-kampanjen, den populistiska EU-skeptikern Nigel Farage. Mot den bakgrunden är det inte förvånande att vår utrikesminister har svårt att välja vilket ben han ska stå på. Omvärlden måste veta vad Finlands linje är. Om vår utrikesminister gör anspelningar som är helt emot regeringsprogrammet och mot Finlands officiella ståndpunkt skadas Finlands anseende. Hur ska trovärdigheten i Finlands linje garanteras?

 

Värderade talman,

Vi behöver mer Europa, inte mindre. Det är Svenska riksdagsgruppens entydiga ståndpunkt. Det är nyttigt för var och en, också i den här salen, att fundera var vi skulle vara utan EU.

Utan EU skulle vi sakna potentialen med en stark inre marknad, utvecklade regioner, ERASMUS-studentutbytet, fria rörligheten, miljö- och klimatsamarbetet, Schengenavtalet och den gemensamma valutan. För att inte glömma freden och säkerheten, som EU har garanterat i 70 år.

Nu behöver Finland ännu mer än tidigare vara en aktör som tar ansvar och söker lösningar för Europas framtid. Alla vet att det starkaste stödet för Brexit fanns hos den äldre befolkningen. Skulle de unga britterna ha fått bestämma skulle det aldrig ha blivit något utträde.

 

Vi bör ge de unga framtidstro för ett bättre Europa och ett bättre öppnare EU. Det lyckas inte om medlemsländer kryper in i sitt skal och blinda för de gemensamma fördelarna börjar försvara enbart egna intressen.

Vår vision är ett öppet, optimistiskt, mer socialt, jämställt och tolerant Europa.

Till följd av Brexit har Europa, EU och medlemsländernas ledare och regeringar orsak att se sig i spegeln. EU ska kunna kritiskt se över sina funktioner så att unionen på riktigt kan vinna medborgarna på sin sida.

Statsminister Sipilä har rätt då han säger att brytningslägen även innebär möjligheter, om man förstår att utnyttja dem.

 

Den brittiska folkomröstningen visar att rådgivande folkomröstningar måste användas med urskiljning. Genom att ge stort rum för osanna populistiska yttringar, som trummas ut av den oseriösa tabloidpressen, sätts mycket på spel.

Då vi summerar detta ska det också bli sagt att det brittiska folket blev under kampanjen bedraget med direkta lögner som saknar motstycke. Att reklamaffischer på bussar lovade 350 miljoner pund till för vården varje vecka om landet lämnar EU är kanske det mest flagranta exemplet. Om detta skulle handla om annat än politik skulle det betraktas som grovt bedrägeri – varken mer eller mindre.

 

Svenska riksdagsgruppen säger nej till högerpopulisternas framfart i Europa. Vi vill erbjuda ett annat alternativ som bygger på ansvar för ett bättre gemensamt Europa.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15