Energirevolutionen kräver utökning av mikroproduktion av energi och effektiva incentiv av regeringen

30.06.2016 kl. 14:52
Riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen om möjligheterna för husbolag att kostnadseffektivt producera solenergi. Den nuvarande lagstiftningen möjliggör inte användning av s.k. virtuell mätning av elektricitet i husbolag. 

Vi borde snabbt utöka vår produktion av förnybar energi. Vi har en lika stor produktionspotential av solenergi som norra Tyskland. Därför borde regeringen skapa incentiv för att så många medborgare som möjligt skall ha möjlighet att ersätta en del av sin köpta el med lokalt producerad av solenergi. Idag är det en reell möjlighet endast för dem som bor i egnahemshus. Genom att möjliggöra virtuell mätning - vilket lätt förenklat betyder att den lokalt producerade solenergin dras av från elräkningen - kunde också kollektiv produktion av solenergi bli ett kostnadseffektivt alternativ, säger Adlercreutz.

För tillfället uppbärs elektricitetsöverföringsavgift och elektricitetsskatt av all elektricitet som matas ut i distributionsnätverket. Detta leder till att det inte är ekonomiskt lönsamt för husbolag att installera gemensamma solpaneler på taket.

Enligt regeringsprogrammet siktar regeringen på att utöka användningen av förnybar energi så att andelen överstiger 50 procent på 2020-talet. Det här målet nås inte om vi inte ser över vår lagstiftning. Finland är föregångare i ibruktagande av smarta energimätare och de tekniska lösningarna som virtuell mätning kräver finns redan tillgängliga. Genom att effektivt incentivera mikroproduktion av förnybar energi kan Finland bli en föregångare i energirevolutionen, säger Adlercreutz
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30