Livet efter brexit

27.06.2016 kl. 13:20
Storbritanniens premiärminister David Cameron spelade högt, och förlorade. Storbritannien röstade med 17,4 miljoner mot 16,1 miljoner för att landet ska lämna EU. Man gjorde det trots alla varningar. De flesta ekonomer, alla betydande internationella organisationer, alla europeiska länder och Storbritanniens internationella allierade inkl. Australien, Japan och USA sa tydligt att man ville att landet skulle stanna.

Då Storbritannien lämnar EU kommer landet bli ekonomiskt fattigare och mindre viktigt i världen. Det här sades tydligt innan omröstningen, men i efterspelet verkar det ha kommit som en överraskning. Många verkar nu vilja önska att de hade ett dagen efter piller. På söndagen hade tre miljoner britter undertecknat en petition om att få rösta på nytt och på lördagen ordnades demonstrationer, trots att omröstningen redan var över.

 

Det verkar som om alla, inklusive lämna-sidan, tog för givet att folket skulle rösta för att stanna. Kanske var det just därför som valkampanjen blev så hetlevrad. Det handlade inte om att vinna argumentationen, utan att få folk så upphetsade att de gick och röstade. En av lämna sidans galjonsfigurer Michael Gove, som också är landets justitieminister, summerade det bra då han sa att ”Britannien har hört tillräckligt av experter”. Det lyckades. Valdeltagandet var högre än i senaste parlamentsval.

 

Det är givetvis glädjande med ett högt valdeltagande, men intresseskapandet för valet lämnade en besk eftersmak. Många, också seriösa politiker, lyckades nämligen piska upp stämningarna genom att spela på rädsla, främlingsfientlighet och rena lögner. Det här är helt oansvarigt eftersom det leder till ett mer polariserat samhälle med mer ilska och lägre trösklar. Det spelar populister, som Marine Le Pen och Gert Wilders, i händerna.

 

Alla som röstade för att lämna var så klart inte främlingsfientliga. Det är viktigt att det inte porträtteras som så. Vissa oroade sig över invandringen, andra över globaliseringen och urbaniseringen. Vissa var sura på EU medan andra bara ville visa långfingret till det politiska etablissemanget. Vissa ville rösta emot regeringen som man inte upplever bryr sig om intressen utanför London, andra ville ha mer pengar till sjukvården. David Cameron misslyckades förklara att det här inte var en omröstning om förtroendet för regeringen.

 

Ingen verkar nu veta vad som kommer ske. Många avgår, men få kliver fram. Lämna kampanjen hade tydligen ingen plan för hur Brexit skulle ske i praktiken. Nu säger de flesta från lämna sidan också att det inte längre är bråttom med ett utträde. Lämna sidan har också tagit tillbaka vallöften om mer pengar till sjukvården och Tory-europaparlamentarikern Daniel Hannan från lämna sidan satt i BBC i lördags och förklarade att ett EU utträde inte kommer betyda stopp på invandringen, något han konsekvent hade hävdat före omröstningen.

 

Storbritannien befinner sig nu plötsligt i en konstitutionell kris och behöver svara på var landets plats i världen är och vem som ska leda det. Det är ett mer polariserat och splittrat land än för ett halvår sedan eftersom omröstningen högg generationer och regioner isär.

 

Skottland vill stanna i EU och därför rösta på nytt om självständighet. I en färsk gallup stöder nu 60 % självständighet. Omröstningen river också upp gamla sår i Nordirland där EU varit en garant för freden. Spanien har redan föreslagit delad behörighet för brittiska Gibraltar.

 

Idag samlas riksdagens stora utskott för att diskutera läget och ge statsminister Juha Sipilä färdkost inför EU toppmötet på tisdag och onsdag. Det är viktigt att Finland kan kliva fram som en aktiv pådrivare för reformer i EU men samtidigt fungera som en stabiliserande faktor i relationen med Storbritannien där EU behöver ha is i hatten så att ingen bitterhet skapas. Storbritannien förblir Finlands goda vän oavsett EU-medlemskap.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55