Livet efter brexit

27.06.2016 kl. 13:20
Storbritanniens premiärminister David Cameron spelade högt, och förlorade. Storbritannien röstade med 17,4 miljoner mot 16,1 miljoner för att landet ska lämna EU. Man gjorde det trots alla varningar. De flesta ekonomer, alla betydande internationella organisationer, alla europeiska länder och Storbritanniens internationella allierade inkl. Australien, Japan och USA sa tydligt att man ville att landet skulle stanna.

Då Storbritannien lämnar EU kommer landet bli ekonomiskt fattigare och mindre viktigt i världen. Det här sades tydligt innan omröstningen, men i efterspelet verkar det ha kommit som en överraskning. Många verkar nu vilja önska att de hade ett dagen efter piller. På söndagen hade tre miljoner britter undertecknat en petition om att få rösta på nytt och på lördagen ordnades demonstrationer, trots att omröstningen redan var över.

 

Det verkar som om alla, inklusive lämna-sidan, tog för givet att folket skulle rösta för att stanna. Kanske var det just därför som valkampanjen blev så hetlevrad. Det handlade inte om att vinna argumentationen, utan att få folk så upphetsade att de gick och röstade. En av lämna sidans galjonsfigurer Michael Gove, som också är landets justitieminister, summerade det bra då han sa att ”Britannien har hört tillräckligt av experter”. Det lyckades. Valdeltagandet var högre än i senaste parlamentsval.

 

Det är givetvis glädjande med ett högt valdeltagande, men intresseskapandet för valet lämnade en besk eftersmak. Många, också seriösa politiker, lyckades nämligen piska upp stämningarna genom att spela på rädsla, främlingsfientlighet och rena lögner. Det här är helt oansvarigt eftersom det leder till ett mer polariserat samhälle med mer ilska och lägre trösklar. Det spelar populister, som Marine Le Pen och Gert Wilders, i händerna.

 

Alla som röstade för att lämna var så klart inte främlingsfientliga. Det är viktigt att det inte porträtteras som så. Vissa oroade sig över invandringen, andra över globaliseringen och urbaniseringen. Vissa var sura på EU medan andra bara ville visa långfingret till det politiska etablissemanget. Vissa ville rösta emot regeringen som man inte upplever bryr sig om intressen utanför London, andra ville ha mer pengar till sjukvården. David Cameron misslyckades förklara att det här inte var en omröstning om förtroendet för regeringen.

 

Ingen verkar nu veta vad som kommer ske. Många avgår, men få kliver fram. Lämna kampanjen hade tydligen ingen plan för hur Brexit skulle ske i praktiken. Nu säger de flesta från lämna sidan också att det inte längre är bråttom med ett utträde. Lämna sidan har också tagit tillbaka vallöften om mer pengar till sjukvården och Tory-europaparlamentarikern Daniel Hannan från lämna sidan satt i BBC i lördags och förklarade att ett EU utträde inte kommer betyda stopp på invandringen, något han konsekvent hade hävdat före omröstningen.

 

Storbritannien befinner sig nu plötsligt i en konstitutionell kris och behöver svara på var landets plats i världen är och vem som ska leda det. Det är ett mer polariserat och splittrat land än för ett halvår sedan eftersom omröstningen högg generationer och regioner isär.

 

Skottland vill stanna i EU och därför rösta på nytt om självständighet. I en färsk gallup stöder nu 60 % självständighet. Omröstningen river också upp gamla sår i Nordirland där EU varit en garant för freden. Spanien har redan föreslagit delad behörighet för brittiska Gibraltar.

 

Idag samlas riksdagens stora utskott för att diskutera läget och ge statsminister Juha Sipilä färdkost inför EU toppmötet på tisdag och onsdag. Det är viktigt att Finland kan kliva fram som en aktiv pådrivare för reformer i EU men samtidigt fungera som en stabiliserande faktor i relationen med Storbritannien där EU behöver ha is i hatten så att ingen bitterhet skapas. Storbritannien förblir Finlands goda vän oavsett EU-medlemskap.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30