EU bör ha is i magen – de nordiska EU-länderna behöver ta större ledarskap i EU

27.06.2016 kl. 13:18
– De nordiska EU-länderna behöver ta ett större gemensamt ledarskap i EU nu efter Brexit, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens andra vice ordförande.

Storbritannien befinner sig efter torsdagens Brexit-omröstning i en politisk och konstitutionell kris. Skottland planerar att ordna en ny folkomröstning om självständighet. Nordirland oroar sig om gränskontroller till Irland samtidigt som Spanien redan föreslagit att man borde dela makten över brittiska Gibraltar. Tre och en halv miljon britter har skrivit på för att en ny folkomröstning ska ordnas samtidigt som de två betydande partierna Tory och Labour befinner sig i interna kriser.

 

– I den här turbulenta situationen vore det oklokt om EU och medlemsländerna trycker på för hårt för att tvinga igång utträdesprocessen. Jag hoppas Finland kan bidra till att EU:s institutioner och medlemsländer har is i magen, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

– Ut är så klart ut. Det är så britterna röstat och livet måste gå vidare i EU. Men, det är inget som nu skyndar så mycket att här behöver stressas. Det är viktigt att vi inte skapar bitterhet och att de britter som röstade för att bli kvar inte känner sig övergivna. För även om Storbritannien lämnar EU, lämnar landet inte Europa. Landet är tills att artikel 50 aktiveras fullvärdig EU-medlem och kommer ha en viktig relation med EU också i framtiden, oavsett vägval, säger Löfström.

 

Den brittiska folkomröstningen visar att EU måste fortsätta förändras, i snabbare takt, för att bli stort i stora saker och litet i små saker.

 

– Vi i Finland behöver ta ett större ansvar för att utveckla och förbättra EU. Trots att vi har stora reformer på hemmaplan måste vi ha tid till att också vara med och ta större gemensamt ansvar för EU, gärna tillsammans med Danmark och Sverige, säger Löfström.

 

Tyskland och Frankrike koordinerar mycket av sin EU-politik på tumanhand. Benelux- och Visegrad 4-länderna koordinerar också sin EU-politik. Det borde också Norden göra i högre grad.

 

EU behöver ett mer ödmjukt och starkare värdebaserat ledarskap som Danmark, Finland och Sverige kunde bidra med om vi arbetar tillsammans. Norden kunde i högre grad kliva fram och leda, nominera gemensamma kandidater för EU-topposter samt driva våra snarlika övergripande intressen tillsammans för att få större genomslag. Min åsikt är att de nordiska EU-ländernas permanenta representationer i Bryssel kunde arbeta betydligt mer aktivt tillsammans och att det skulle vara viktigt, säger Löfström.

 

Stora utskottet hör på måndag kl. 13.30 statsminister Juha Sipilä inför EU-toppmötet på tisdag och onsdag.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15