EU bör ha is i magen – de nordiska EU-länderna behöver ta större ledarskap i EU

27.06.2016 kl. 13:18
– De nordiska EU-länderna behöver ta ett större gemensamt ledarskap i EU nu efter Brexit, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens andra vice ordförande.

Storbritannien befinner sig efter torsdagens Brexit-omröstning i en politisk och konstitutionell kris. Skottland planerar att ordna en ny folkomröstning om självständighet. Nordirland oroar sig om gränskontroller till Irland samtidigt som Spanien redan föreslagit att man borde dela makten över brittiska Gibraltar. Tre och en halv miljon britter har skrivit på för att en ny folkomröstning ska ordnas samtidigt som de två betydande partierna Tory och Labour befinner sig i interna kriser.

 

– I den här turbulenta situationen vore det oklokt om EU och medlemsländerna trycker på för hårt för att tvinga igång utträdesprocessen. Jag hoppas Finland kan bidra till att EU:s institutioner och medlemsländer har is i magen, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

 

– Ut är så klart ut. Det är så britterna röstat och livet måste gå vidare i EU. Men, det är inget som nu skyndar så mycket att här behöver stressas. Det är viktigt att vi inte skapar bitterhet och att de britter som röstade för att bli kvar inte känner sig övergivna. För även om Storbritannien lämnar EU, lämnar landet inte Europa. Landet är tills att artikel 50 aktiveras fullvärdig EU-medlem och kommer ha en viktig relation med EU också i framtiden, oavsett vägval, säger Löfström.

 

Den brittiska folkomröstningen visar att EU måste fortsätta förändras, i snabbare takt, för att bli stort i stora saker och litet i små saker.

 

– Vi i Finland behöver ta ett större ansvar för att utveckla och förbättra EU. Trots att vi har stora reformer på hemmaplan måste vi ha tid till att också vara med och ta större gemensamt ansvar för EU, gärna tillsammans med Danmark och Sverige, säger Löfström.

 

Tyskland och Frankrike koordinerar mycket av sin EU-politik på tumanhand. Benelux- och Visegrad 4-länderna koordinerar också sin EU-politik. Det borde också Norden göra i högre grad.

 

EU behöver ett mer ödmjukt och starkare värdebaserat ledarskap som Danmark, Finland och Sverige kunde bidra med om vi arbetar tillsammans. Norden kunde i högre grad kliva fram och leda, nominera gemensamma kandidater för EU-topposter samt driva våra snarlika övergripande intressen tillsammans för att få större genomslag. Min åsikt är att de nordiska EU-ländernas permanenta representationer i Bryssel kunde arbeta betydligt mer aktivt tillsammans och att det skulle vara viktigt, säger Löfström.

 

Stora utskottet hör på måndag kl. 13.30 statsminister Juha Sipilä inför EU-toppmötet på tisdag och onsdag.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00