Pressmeddelande

EU bör ha is i magen – de nordiska EU-länderna behöver ta större ledarskap i EU

27.06.2016 kl. 13:18

– De nordiska EU-länderna behöver ta ett större gemensamt ledarskap i EU nu efter Brexit, säger Mats Löfström, Svenska riksdagsgruppens andra vice ordförande.

Storbritannien befinner sig efter torsdagens Brexit-omröstning i en politisk och konstitutionell kris. Skottland planerar att ordna en ny folkomröstning om självständighet. Nordirland oroar sig om gränskontroller till Irland samtidigt som Spanien redan föreslagit att man borde dela makten över brittiska Gibraltar. Tre och en halv miljon britter har skrivit på för att en ny folkomröstning ska ordnas samtidigt som de två betydande partierna Tory och Labour befinner sig i interna kriser.

– I den här turbulenta situationen vore det oklokt om EU och medlemsländerna trycker på för hårt för att tvinga igång utträdesprocessen. Jag hoppas Finland kan bidra till att EU:s institutioner och medlemsländer har is i magen, säger riksdagsledamot Mats Löfström.

– Ut är så klart ut. Det är så britterna röstat och livet måste gå vidare i EU. Men, det är inget som nu skyndar så mycket att här behöver stressas. Det är viktigt att vi inte skapar bitterhet och att de britter som röstade för att bli kvar inte känner sig övergivna. För även om Storbritannien lämnar EU, lämnar landet inte Europa. Landet är tills att artikel 50 aktiveras fullvärdig EU-medlem och kommer ha en viktig relation med EU också i framtiden, oavsett vägval, säger Löfström.

Den brittiska folkomröstningen visar att EU måste fortsätta förändras, i snabbare takt, för att bli stort i stora saker och litet i små saker.

– Vi i Finland behöver ta ett större ansvar för att utveckla och förbättra EU. Trots att vi har stora reformer på hemmaplan måste vi ha tid till att också vara med och ta större gemensamt ansvar för EU, gärna tillsammans med Danmark och Sverige, säger Löfström.

Tyskland och Frankrike koordinerar mycket av sin EU-politik på tumanhand. Benelux- och Visegrad 4-länderna koordinerar också sin EU-politik. Det borde också Norden göra i högre grad.

EU behöver ett mer ödmjukt och starkare värdebaserat ledarskap som Danmark, Finland och Sverige kunde bidra med om vi arbetar tillsammans. Norden kunde i högre grad kliva fram och leda, nominera gemensamma kandidater för EU-topposter samt driva våra snarlika övergripande intressen tillsammans för att få större genomslag. Min åsikt är att de nordiska EU-ländernas permanenta representationer i Bryssel kunde arbeta betydligt mer aktivt tillsammans och att det skulle vara viktigt, säger Löfström.

Stora utskottet hör på måndag kl. 13.30 statsminister Juha Sipilä inför EU-toppmötet på tisdag och onsdag.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.

16.11.2007 kl. 00:00