Parlamentarism

23.06.2016 kl. 08:08
I Finland har tre riksdagspartier fått nya ordförande, en av dem är vår egen Anna-Maja Henriksson. Samlingspartiets nya ordförande har just presenterat sin nya ministerlista, där han själv byter uppgift och vi får två nya ministrar. Alla dessa val, gjorda i demokratisk och vad gäller ministrarna, i parlamentarisk ordning, kommer att påverka vårt samhälle och våra liv i större eller mindre utsträckning.

Utöver detta pågår det några processer ute i världen som kommer att påverka oss minst lika mycket om inte ännu mera och där våra påverkningsmöjligheter som finländare är ytterst begränsade. Då tänker jag på britternas omröstning om utträde ur EU idag torsdag, på presidenvalskampanjen i USA där det finns en reell risk att kverulanten Donald Trump blir president och den allt starkare nationalismen i Ryssland som påverkar västvärldens hela säkerhetspolitisk omgivning.

 

Fast dessa tre processer inte i sig har någon koppling alls till varandra så finns det klara likheter mellan dem. I Storbritannien har Brexit-sidans kampanj blivit allt mera inskränkt och till och med direkt rasistisk ju närmare omröstningen vi kommit. Brexit-sidan har till och med publicerat obehagligt kampanjmaterial med mörkhyade flyktingar i långa rader som hotar ta över Storbritannien om de fortsätter som EU-medlemmar. Donald Trumps politiska budskap varierar men en viktig del i hans kampanj består av att skapa motsättningar mellan amerikaner och mexikaner, mellan amerikaner och muslimer och ge sken av att USA blir starkt om man stänger gränserna mot omvärlden. Ryssland har tagit många steg mot isolationism under president Putins nuvarande period. Putin har visat för omvärlden att Ryssland struntar i internationell rätt och till och med angriper andra länder militärt. Här i Finland syns resultatet av det i en förändrad inställning till Nato.

 

Om britterna idag röstar för ett utträde ur EU så kommer börserna att sjunka kraftigt, vår export till Storbritannien att minska och vi får skriva ner Finlands tillväxtprognos. Om Donald Trump blir vald till president i USA kommer motsvarande att hända. Och den debatt om skärpta regler för familjeåterförening som förts i riksdagen de senaste veckorna visar att främlingsfientligheten och de stängda gränsernas politik också har ett starkt stöd i regeringsparternas led.

 

Österbotten har utvecklats till det mest exportinriktade landskapet i hela Finland tack vare att vi varit öppna mot omvärlden, rest till andra länder och tagit med oss nya intryck och kunskaper. Det arvet ska vi hålla fast vid. Trevlig sommar!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00