Ledarskap

19.06.2016 kl. 08:32
Tre partier valde nya partiordförande senaste helg. Alla värda att gratuleras och allra gladast är jag förstås över att den mycket kompetenta Anna-Maja nu ska leda vårt parti.

Samlingspartiets nyvalda ordförande Petteri Orpo kommer att bli ny finansminister och det innebär att det kommer att ske flera ministerbyten. Som ett av sina första förslag lyfte Orpo fram behovet av att öka antalet ministrar för att göra regeringen mera funktionsduglig. Trots att kravet på basen av tidningsuppgifter också fick stöd hos Sannfinländarna så motsatte sig statsminister Sipilä förslag och regeringen fortsätter som tidigare med 14 ministrar. Det var en stor felbedömning från första början tillsätta en regering där ministrar till och med har flera ministerier att sköta och tyvärr verkar statministern låta sin egen prestige gå före regeringens bästa också nu.

 

De två ministrar som har de mest överdimensionerade ansvarsområden är arbets- och justitieminister Jari Lindström samt jord- och skogsbruksminister och miljöminister Kimmo Tiilikainen. Eftersom jag med mina ansvarsområden följer Tiilikainen på nära håll så ser jag hur utmanande hela arrangemanget är och kan konstatera att det går ut över beslutsfattandet.

 

Senaste regering hade en jord- och skogsbruksminister med egen statssekreterare, en miljöminister som också hade egen statsminister och en bostadsminister. Statsekreterarna är de enda som kan ersätta ministern i EU:s olika ministerråd så de ministrar som inte har någon statsekreterare ska själv var på plats i Bryssel varje möte för att Finlands plats inte ska stå tom. Det innebär att Kimmo Tiilikainen ska försöka sköta uppgifter som fem personer delade på i den senaste regeringen. Det säger sig självt att det är omöjligt.

 

Makten finns alltid någonstans och hinner inte ministern ta den så är det tjänstemän som sköter ärendena eller så blir de oskötta. Problemet med det är inte att tjänstemännen skulle sakna kompetens utan deras position innebär att de inte kan göra nödvändiga politiska beslut. Till det har vi folkvalda och politiskt tillsatta statssekreterare som byts ut när valperioden är slut i enlighet med folkets vilja.

 

Problemet kom tydligt fram i tisdags när regeringen svarade på fyra oppositionspartiers interpellation om regeringens jordbrukspolitik. Trots att jordbruket lever i sin djupaste ekonomiska kris sedan nödåren under kriget så skjuts livsavgörande beslut fram till hösten. Så här kan det inte få fortsätta. Jord- och skogsbruket förtjänar faktiskt en egen minister!

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15