Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

17.06.2016 kl. 08:10

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.Vi behöver en familjepolitisk helhetsreform

Trots formuleringen i regeringsprogrammet om att män och kvinnor är jämställda saknas det på flera områden i Finland konkreta åtgärder för att förbättra jämställdheten. För att trygga en kvalitativ småbarnspedagogik för alla barn och för att förbättra kvinnornas ställning på arbetsmarknaden behövs en familjepolitisk helhetsreform där föräldraledigheterna, hemvårdsstödet och dagvården förnyas som en helhet.

Inför höstens skuggbudget kommer Svenska riksdagsgruppen att utreda hur ett mer sporrande föräldraledighetssystem och en ny modell för dagvården kunde se ut. Till exempel i Sverige har varje barn över tre år rätt till fyra timmars avgiftsfri småbarnspedagogik dagligen. I ungefär hälften av alla europeiska länder är småbarnspedagogiken avgiftsfri för barn som fyllt tre år. OECD har rekommenderat att man i Finland ska vidta åtgärder för att flera barn ska delta i småbarnspedagogiken.

Det nuvarande hemvårdsstödet och föräldraledigheterna gagnar inte kvinnors karriärsutveckling. Återgången till arbetslivet fördröjs och påverkar lönen, vilket också påverkar kvinnornas framtida pension. Kvinnornas arbetspension utgör 66 % av männens och man säger att kvinnans pensionseuro är bara 74 cent. De akademiskt utbildade kvinnornas pensionseuro är endast 69 cent. Forskarna säger att detta klart hänger ihop med kortare arbetskarriärer och lägre löneutveckling på grund av föräldraledigheter. Man kunde uttrycka det så att männen i väldigt liten grad stannar hemma på föräldraledighet eller hemvårdsstöd. Redan som fyrtioåringar är männens arbetskarriär 1,8 år längre.

Det nuvarande systemet med föräldraledigheter har utvecklats stegvis och är i dagens läge ett rätt så splittrat system. Sedan 1980-talet har inga stora förändringar skett och det är dags att uppdatera systemet för att det bättre ska kunna motsvara målsättningarna att trygga barnens välmående och främja jämställdhet mellan könen.

För att Finland ska kunna följa utvecklingen som sker angående föräldraledigheterna i övriga nordiska och europeiska länder, bör föräldraledigheterna förnyas enligt till exempel 6+6+6 modellen. Enligt modellen är föräldraledigheten uppdelad i tre sexmånadersperioder varav ena föräldern skulle använda en period, den anda en period och en period skulle föräldrarna kunna dela. Modellen skulle vara en signal att föräldraskap är något som berör både kvinnor och män. Som en del av den familjepolitiska reformen bör man också fördomsfritt granska om hemvårdsstödet i sin nuvarande form är ändamålsenligt.

I undersökningar har det framkommit att män främst använder den öronmärkta delen av föräldraledigheten. Om ledigheterna fördelades jämnare skulle detta också återspeglas i en jämnare fördelning av ansvaret för familjen på sikt. Det här skulle ge båda föräldrarna möjlighet att likvärdigt delta i arbetslivet. Trots att föräldraledigheten fokuserar på barnets första levnadsår är det viktigt att lyfta fram de utmaningar som är förknippade med föräldraskap och arbetslivet också på längre sikt.

Det är viktigt att vi utreder en reform av föräldraledigheten, hemvårdsstödet och småbarnspedagogiken som en helhet. Enbart genom att beakta helheten kan vi nå resultat som tjänar flera syften.

Eva Biaudet och Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30