Interpellationsdebatt om jordbruket 14.6 2016

14.06.2016 kl. 15:00
Gruppanförande, Mats Nylund, Svenska riksdagsgruppen

Värderade talman,

 

I förra veckan ringde en bondekollega mig. Hans gård är vad man skulle kunna kalla en modellgård för det finländska familjejordbruket. 110 hektar åker och 70 kor. Gården deltar aktivt i maskinsamarbete för att hålla kostnaderna nere. Skuldsättningen är rimlig eftersom det är cirka åtta år sedan han byggde sin ladugård. Bonden själv är utbildad inom sektorn och i 40-årsåldern och jobbar heltid på gården tillsammans med en anställd. Frun jobbar utanför gården och de tre barnen går i skola. Det borde gå lysande men vad var hans budskap?
Mjölklikviden har sjunkit drastiskt, jordbruksstöden har krympt. Nästan en fjärdedel av omsättningen har försvunnit. Fodret och gödseln har blivit dyrare och enda orsaken att familjejordbruket kan hålla igång är att banken accepterar att låneamorteringar skjuts på framtiden.

Hans budskap var entydigt; Mats, det här går inte längre.

 

Bästa regering, reagera nu – innan det är för sent.

Det är det vi vill säga i interpellationen.

Jordbruket i Finland genomgår nu en akut kris. Därför gjorde regeringen ett fundamentalt fel då den i årets andra tilläggsbudget inte reserverade medel för att utan dröjsmål få till stånd ett krispaket för vårt lantbruk.

Nu uppsköts åtgärderna till hösten, vilket i praktiken betyder att Finland inte får de nödvändiga förhandlingarna med EU som krispaketet förutsätter genomförda förrän på nästa års sida.

Regeringen hade nog råd att i den andra tilläggsbudgeten avsätta 144 miljoner euro för det bottenlösa hål som Talvivaara utgör, men fann inget stöd för jordbruket. Varför valde man att göra såhär? En tredjedel av anslaget till Terrafame borde ha gått till jordbruket och därmed skulle man direkt ha kommit igång med krispaketet för jordbruket som inte kan vänta. Till kapitaliseringen av Terrafame hade man väl hunnit återkomma till i nästa tilläggsbudget som kommer på hösten.

 

Värderade talman,

Det ligger i allas intresse att jordbruket i Finland vilar på en hållbar grund. Konsumenterna värdesätter i allt högre grad ren mat som är närproducerad.

Jordbrukarna har heller aldrig fått ett så starkt stöd från allmänheten som under den uppmärksammade traktormarschen den 11 mars i Helsingfors.

Med vad gör regeringen? Jag vet att mina kolleger över hela partifältet i jord- och skogsbruksutskottet har insett situationens allvar och jag vet att minister Tiilikainen har förberett ett krispaket, men varför når det inte fram till beslut?

 

Har regeringen tappat greppet i EU-politiken? Eller hur förklarar man att Finland inte lyckats förhandla fram bättre kompensation för det givna bortfall som naturligtvis vi i högre grad än andra drabbats av på jordbrukssidan då sanktionspolitiken hämmat handelsutbytet med Ryssland? Regeringen borde sluta lyssna på euroskeptikernas viskningar och föra in Finland på nytt in i EU:s kärna. Det är där många av de viktiga besluten för lantbruket fattas – och med halvdana insatser har vi ingenting där att hämta.

 

Värderade talman,

Om man ser i ett litet längre perspektiv kan man säga att det bland övriga partier har varit ganska svårt att hitta krafter som har velat stöda det finländska jordbrukets sak. Exempelvis i den förra regeringen var SFP:s ministrar ganska ensamma i sitt försvar av drägliga verksamhetsförutsättningar för jordbruket.

Nu bör vi ändå se framåt och få till stånd åtgärder för att hjälpa jordbruksföretagarna över den akuta krisen och på lång sikt skapar framtidstro för det finländska jordbruket.

Svenska riksdagsgruppen anser att det är dags att gå från ord till handling då det gäller revideringen av lagen om offentlig upphandling. Där bör införas samma stränga produktionskrav på importerade livsmedel som gäller för den inhemska produktionen.

Det ska vara samma höga miljö- och djuretiska krav för alla.

 

Värderade talman,

Vi måste inse att lantbruket är nu i den djupaste ekonomiska svackan som varit under Finlands EU-medlemskap. Enligt LUKES prognos kommer lantbruksinkomsten för 2015 att totalt sett halveras från 2014.

Varningsklockorna borde ringa.

Svenska riksdagsgruppens budskap är i korthet:

1) Vi förstår att landets regering inte kan höja världsmarknadspriserna men vi accepterar inte att en ensam yrkeskår ska stå för kostnaderna för den i sig berättigade handelsbojkotten mellan väst och Ryssland.

2) Vi accepterar konkurrens men vi kan aldrig omfatta att våra barn i skolan, våra äldre på ådringshem och de sjuka på våra sjukhus äter importerad mat som skulle vara olaglig att producera i Finland.

3) Vi förutsätter att jordbruksstöden kommer i tid.

 

Värderade talman,

Jag stöder ledamot Östmans förslag om misstroende.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15